Försvarshemliga poliser i Jönköping

Det är något underligt med sekretess för uppgifter om poliser. I en dom från Kammarrätten i Jönköpings län bedömer rätten att sammanställningar av e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län omfattas av försvarssekretess (15 kap 2 § OSL). Jag menar att det är fel. Det riskerar att urholka försvarssekretessen och det säkerhetsskydd som ska finnas för sådana uppgifter.

Kammarrättens motivering är att ”totalförsvaret även omfattar polisens verksamhet”. Utan att ge någon förklaring konstaterar domstolen att e-postadresserna ”berör landets försvar på sådant sätt att det kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs”. Samtliga e-postadresser omfattas av sekretessen.

mål nummer 3149-13 daterad 2014-03-03

Utdrag ur dom från Kammarrätten i Jönköping

mål nummer 3149-13 daterad 2014-03-03 PDF

Domen är inget undantag utan bekräftar rådande praxis. Regelmässigt bedömer domstolarna att uppgifter om polismäns identiteter omfattas av försvarssekretess. I några fall har bedömningen delats av högre instanser, t ex bedömde regeringsrätten 1991 att bl a uppgifter om vilka som tjänstgör i polismyndighetens sambandscentral omfattades av försvarssekretess då den ”utgör en viktig del av totalförsvaret”.1

Polisen i totalförsvaret

Vad är det det då som är så speciellt med poliser och totalförsvaret? Förutom att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället, förebygga brott samt lämna allmänheten skydd och hjälp har polisen en särskild roll i totalförsvaret. Den är reglerad i lagen (1943:881) om polisens ställning under krig. Enligt lagen, som kom till under andra världskriget, är polismän skyldiga att under krig delta i försvaret av Sverige. Detta inkluderar direkta stridshandlingar mot en fiende.2 En försvarspliktig polisman bör ingripa mot mindre grupper av fientliga soldater även om order inte har getts.3 Det man har tänkt sig är att sådana ingripanden kan komma i fråga gentemot ”sabotörer, fallskärmshoppare och smärre motoriserade enheter m.m.”4

Polisen har, åtminstone under 1900-talet, tilldelats militär utrustning såsom kulsprutepistoler och pansarskott.5 Polisen har egna detaljerade bestämmelser för beredskapsplanläggning som senast uppdaterades 1994.6 Bestämmelserna hänvisar till organisation och verksamheter inom totalförsvaret som inte längre finns.

För att förstå polisens roll i totalförsvaret måste man först veta vad som är totalförsvar.

Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.

Vad totalförsvar är legaldefininerat i 1 § 1 st

lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

Polisen har otvetydigt en roll i totalförsvaret, dvs den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Betydelsen av polisens roll och vilka resurser som lagts ned på förberedelserna har sannolikt varierat under decennierna sedan andra världskriget. Det har nu gått 71 år sedan 1943. Givet den allmänna nedmonteringen av totalförsvaret torde även polisens roll i totalförsvaret ha minskat radikalt sedan Sovjetunionens fall.

Varför inte veterinärer och lärare?

Polisen är inte ensamma om att ha en roll i totalförsvaret. Veterinärer är ett exempel på en kategori som enligt krigsveterinärförordningen (1981:648) också har en utpekad roll i totalförsvaret. Även skolväsendet ska fungera under krig och i förordningen (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. finns bestämmelser om personal. Om någon skulle påstå att veterinärernas eller grundskolelärarnas namn omfattas av försvarssekretess skulle det i bästa fall framstå som fånigt.

Jämförelse med Försvarsmakten

Polisens och domstolarnas praxis står i skarp kontrast med motsvarande praxis om sekretess för uppgifter om Försvarsmaktens personal. Min erfarenhet från sekretessfrågor i Försvarsmakten är att vilka personer som arbetar i Försvarsmakten (identifieringsuppgifter såsom namn) vanligtvis inte omfattas av någon sekretess enligt OSL. Det finns så klart undantag.

Försvarsmakten har under många år publicerat Försvarsmaktens rulla. Det är en offentlig förteckning utgiven i bokform med uppgifter om officerare och reservofficerare. Förteckningen innehåller bl a namn och födelsedatum.

Omslag till Försvarsmaktens rulla från 1999. Rullan i bokform är på ca 700 sidor.

Utdrag ur Försvarsmaktens rulla från 1999. Klicka på bilden för att se den i full storlek.

Försvarssekretessen

Det räcker inte att bara konstatera att en uppgift rör totalförsvaret för att försvarssekretess ska gälla för uppgiften. Man måste också visa att ett röjande skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet. En vägledning till om en uppgift skadar landets försvar är om ett röjande innebär en minskad förmåga att försvara landet eller minskade möjligheter att uthärda ett krig.

I fråga om Säkerhetspolisens personal är det rimligt att anta att det finns personal där uppgifter om personalens identiteter kan omfattas av försvarssekretess. För den öppna polisen kan jag bara tänka mig att det handlar om ett fåtal och då om var i polisorganisationen en viss polisman arbetar. Att namn- och kontaktuppgifter om polisens personal i Jönköpings län år 2014 omfattas av försvarssekretess är obegripligt vad gäller rikets säkerhet.

Första meningen i 15 kap 2 § 1 st OSL, försvarssekretessen.

Konsekvenser

Att komma fram till att en uppgift omfattas av försvarssekretess får konsekvenser för hur uppgiften ska skyddas. Sådana uppgifter ska omfattas av ett säkerhetsskydd som bl a avser skydd mot spioneri och andra brott som kan hota rikets säkerhet. Om uppgifterna ska krypteras får det endast ske med kryptosystem som har godkänts av Försvarsmakten.7 Syftet med krypteringen är att förhindra att de hemliga uppgifterna röjs, t ex genom en annan stats underrättelsetjänsts tekniska inhämtning.

Om e-postadresserna avser ett e-postsystem som kommunicerar över ett publikt nätverk (internet) uppstår den komiska situationen att e-postadresserna innehåller uppgift som omfattas av försvarssekretess och därför ska krypteras. Om e-postadresserna endast används i ett myndighetsinternt e-postsystem, där adresserna inte exponeras över ett publikt nätverk, ska systemet vara godkänt för att behandla hemliga uppgifter. Bl a ska polisen ha samrått med Försvarsmakten om skyddet i systemet.8

Andra konsekvenser som uppstår i hanteringen av polisernas namnuppgifter är när dessa ”hemliga” uppgifter skickas till en annan myndighet. Försvarssekretessen gäller inte enbart inom polisen utan följer med uppgifterna. Även hos en mottagande myndighet, t ex Skatteverket, omfattas uppgifterna av sekretessen och ska där ges ett säkerhetsskydd.

”Detta är ju helt galet!”

När jag twittrade om domen kommenterade Helena Lindberg det hela med ”Detta är ju helt galet! Suck.” Helena Lindberg är generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hon har tidigare varit hovrättsassessor vid Svea hovrätt, expeditions- och rättschef på Försvarsdepartementet och chefsjurist på Säkerhetspolisen.9

Jag instämmer. Det är helt galet!

/Kim Hakkarainen

Blogginlägget innehåller hänvisningar till bestämmelser eller andra källor som inte längre gäller. Även om de har ersatts kan påståenden och slutsatser fortfarande vara giltiga.


  1. Utdrag ur Regeringsrättens Årsbok 1991 not 92 på webbplatsen Allmän handling. ↩︎

  2. Sidan 21 i betänkandet ”Polisen i totalförsvaret” (SOU 1979:75). ↩︎

  3. 5 § 1 st kungörelsen (1958:262) angående tillämpning av lagen den 17 december 1943 (nr 881) om polisens ställning under krig. ↩︎

  4. Sidan 22 i betänkandet ”Polisen i totalförsvaret” (SOU 1979:75). ↩︎

  5. Sidan 28 i betänkandet ”Polisen i totalförsvaret” (SOU 1979:75). ↩︎

  6. Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPS FS 1994:7) och allmänna råd för polisväsendets beredskapsplanläggning på högre och lägre regional nivå. ↩︎

  7. 13 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). ↩︎

  8. 12 § första stycket säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). ↩︎

  9. Information på MSB webbplats om generaldirektör Helena Lindberg. ↩︎