Myter om försvarssekretess i riksdagen

Jag läser på kontur.nu att bristen på kunskap och information är ett problem i riksdagens försvarsutskott.

”Ett annat förhållande för försvarsutskottet som är allt annat än tillfreds[s]tällande om man vill ha de kvalificerade beslut som krävs från utskottet är att många uppgifter som utskottets ledamöter borde få ta del är hemligstämplade […] Allt för ofta händer det att de militärer som är inbjudna för att göra en dragning i utskottet meddelar att den information någon ledamot frågar om är hemligstämplad, att utskottet inte [har] rätt att få veta.”

Detta påstående fick mig att fundera på om det stämmer att de folkvalda som stiftar våra lagar är förhindrade att få till sig upplysningar som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och som rör rikets säkerhet. Min bedömning är att påståendet ovan inte stämmer. Uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL får, även om de rör rikets säkerhet, lämnas till riksdagens utskott.

Sekretess

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.
10 kap. 15 § OSL.

Grunden är att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till riksdagen. Vidare framgår det i 10 kap. 8 § riksdagsordningen att ”en statlig myndighet ska lämna upplysningar och avge yttrande, då ett utskott begär det.” Om det enligt en lag eller förordning finns en skyldighet för en myndighet att lämna en uppgift till en annan myndighet är sekretessen inte ett hinder för att en uppgift lämnas (10 kap. 28 § 1 st. OSL). Det finns alltså en uppgiftsskyldighet och två bestämmelser i OSL som bryter sekretessen.

En företrädare för en statlig myndighet är inte skyldig att lämna en sekretessbelagd uppgift vid en offentlig del av ett utskottssammanträde (7 kap. 17 § 3 st. riksdagsordningen). Det finns således inget hinder för en myndighet att lämna en sekretessbelagd uppgift till ett utskott när utskottets sammanträde inte är offentligt. En uppgift som omfattas av försvars- eller utrikessekretess och som överlämnas till ett utskott omfattas även där av sekretessen. Uppgifterna blir inte offentliga bara för att de har lämnats till ett utskott.

Dessutom kan regeringen, ett utskott eller EU-nämnden besluta att uppgifter som delges vid ett sammanträde med ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av sekretess ”till skydd för rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som rör förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig organisation” (7 kap. 20 § riksdagsordningen). Tystnadsplikten gäller då alla som närvarar vid ett sådant sammanträde (sidorna 12-13 i konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU46).

Behörighet

För att en anställd vid en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting ska få ta del en hemlig uppgift gäller att den anställde ska vara bedömd som pålitlig från säkerhetssynpunkt, ha tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd samt behöva uppgifterna för sitt arbete i den verksamhet där de hemliga uppgifterna förekommer (7 § säkerhetsskyddsförordningen).

Säkerhetsskyddsförordningen gäller inte riksdagen (1 § säkerhetsskyddsförordningen). I lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter finns inga bestämmelser om behörighet. I Riksdagsförvaltningens föreskrifter (RFS 2006:2) om säkerhet och fredstida krishantering gäller bestämmelsen i 2 kap. 2 § om behörighet inte för riksdagsledamöter. En riksdagsledamot behöver således inte vara behörig enligt de kriterier som normalt gäller för uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet. Om ett sådant krav hade formulerats som i 7 § säkerhetsskyddsförordningen hade kravet ändå, enligt min bedömning, fått ge vika för uppgiftsskyldigheten.

≈ ≈ ≈

Om försvarsutskottet önskar att få ta del av en myndighets uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL och som rör rikets säkerhet, är det bara att begära uppgifterna. För den berörda myndigheten är det bara att skicka de begärda hemliga handlingarna eller delge uppgifterna muntligt eller genom visning. Om försvarsutskottet kan ge de hemliga uppgifterna ett tillräckligt säkerhetsskydd är en helt annan fråga.

Författaren till inlägget på kontur.nu är före detta riksdagsledamoten Rolf K Nilsson, som under åren 2006-2010 var ledamot av försvarsutskottet. Hans inlägg torde vara präglat av hans erfarenhet från riksdagsarbetet och är en indikation på att teori och praktik inte hänger ihop. Frågan om försvarssekretess i riksdagen är sannolikt en allmänt spridd felaktig föreställning (myt) som får konsekvenser för ledamöternas insikter i förhållanden som inte är tillgängliga för allmänheten. Tydligt manifesterat i massmedias rapportering om Försvarsmaktens incidentberedskap.

Min uppfattning är att försvarsutskottet ska få de uppgifter som de behöver för sitt arbete. Det gynnar sannolikt försvaret av Sverige att de politiker som bereder riksdagens beslut i försvarsfrågor har tillgång till uppgifter om försvaret av Sverige, även i de fall uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL och rör rikets säkerhet. Det är samtidigt viktigt att ledamöterna förstår vilka uppgifter som omfattas av sekretess och att de har kunskap om hur uppgifterna ska skyddas.

≈ ≈ ≈

Underlag för min bedömning är sidan 10:15:1 i Offentlighets- och sekretesslagen – en kommentar, sidan 322 i proposition 2008/09:150, samt sidan 322 i proposition 1979/80:2 del A. Det är intressant att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 15 § OSL inte är beskriven i Justitiedepartementets informationsbroschyr Offentlighetsprincipen och sekretess.

Har jag fel, är det något jag har tappat bort? Har du kunskap i frågorna får du gärna upplysa mig genom att fylla i kommentarsfältet nedan.

≈ ≈ ≈

Uppdaterad 2015-06-22

Fört in en nytt stycke om tystnadsplikt enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen. Uppdaterade hänvisningar och länkar till ny riksdagsordning. Ändrat felaktig hänvisning till Riksdagsförvaltningens föreskrifter (RFS 2006:2) om säkerhet och fredstida krishantering.

/Kim Hakkarainen

1 kommentar

Publicerad i Offentlighet och sekretess, Säkerhetsskydd

En kommentar till Myter om försvarssekretess i riksdagen

  1. Tack för ett bra inlägg – jag skrev en kort kommentar med samma innebörd på kontur.nu men den verkar inte ha publicerats.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *