Handbok i sekretessbedömning

Sekretessbedömning är ett svårt område. Det handlar om att förstå vilken information som kan skada ett intresse och i sådana fall vilken sekretessbestämmelse som gäller för informationen. Den som sekretessbedömmer måste ha kunskap om den verksamhet som informationen handlar om och kunskap om sekretessbestämmelser. Sedan krävs det förmåga att föra ett resonemang om informationen, verksamheten och sekretessbestämmelsen för att avgöra om sekretessen gäller för informationen. Det räcker inte att påstå att en viss information ”är känslig”.

h_sak_infosak_omslag

Försvarsmakten tog för några år sedan fram en handbok om sekretessbedömning som nu går att ladda ner.

Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst, Sekretessbedömning Del A (H SÄK Sekrbed A) kom ut 2011 och beskriver grunderna för informationsklassificering i Försvarsmakten. I handboken redovisas fem vanligt förekommande sekretessbestämmelser. Dessa är:

  • Försvarssekretess
  • Utrikessekretess
  • Säkerhets- och bevakningssekretess
  • Upphandlingssekretess
  • Affärssekretess

Även den informationsklassificeringsmodell som gäller i Försvarsmakten sedan 2010 beskrivs i handboken. Information som omfattas av sekretess enligt OSL hör i Försvarsmakten till en sekretesskategori och kan i vissa fall placeras i en av fyra informationssäkerhetsklasser. Placering i informationssäkerhetsklass styrs främst av det men för rikets säkerhet som uppstår om informationen skulle röjas. En informationssäkerhetsklass anger vilket säkerhetsskydd som informationen ska omfattas av, t ex hur den ska förvaras.

Information som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet hör till sekretesskategorierna hemlig eller kvalificerat hemlig. För information som omfattas av sekretess men som inte rör rikets säkerhet används sekretesskategorierna utrikesklassificerad och sekretessklassificerad

Utrikesklassificerad information är i Försvarsmakten information som omfattas av utrikessekretess, men som inte rör rikets säkerhet och som är placerad i en informationssäkerhetsklass då den ska ges ett skydd som om informationen rörde rikets säkerhet. T ex handlingar från NATO som innehåller NATO Classified Information (dvs märkta COSMIC TOP SECRET, NATO SECRET, NATO CONFIDENTIAL eller NATO RESTRICTED).

En inte helt ovanlig missuppfattning om utrikessekretessen är att sådan information alltid rör rikets säkerhet. Så är det inte, trots att bestämmelsen om utrikessekretess finns i 15 kapitlet i OSL tillsammans med bestämmelsen om försvarssekretess. Information som omfattas av utrikessekretess kan rör rikets säkerhet, och till och med vara av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. I de flesta fall kommer information som omfattas av utrikessekretess inte röra rikets säkerhet. Ibland blir det också fel när man sätter likhetstecken mellan utrikessekretess och utrikesklassificerad. Utrikesklassificerad information omfattas alltid av utrikessekretess men information som omfattas av utrikeskretess är inte alltid utrikesklassificerad. Hängde du med? Det gäller att skilja på sekretesskategorierna och sekretessbestämmelserna…

Information som omfattas av sekretess enligt OSL men som inte rör rikets säkerhet och som inte är utrikesklassificerad, är i Försvarsmakten sekretessklassificerad. Hit hör sekretessbelagd information som exempelvis rör upphandling, hälsa och sjukvård och internationellt samarbete.

Försvarsmaktens handbok i sekretessbedömning kan laddas ner som PDF från Försvarsmaktens myndighetswebbplats.

Uppdaterad 2014-08-27

Ny länk till PDF-filen då Försvarsmakten har ändrat katalognamn.

/Kim Hakkarainen

Lämna en kommentar

Publicerad i Offentlighet och sekretess

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *