Hejda inflationen i säkerhetsskydd

Behovet av säkerhetsskydd överdrivs och den egna verksamhetens betydelse för Sveriges säkerhet överskattas. Efter att den nya säkerhetsskyddslagen började gälla 2019 har säkerhetsskyddsivern ibland lett till ett omfattande överskydd för sådant som inte alls är av betydelse för Sveriges säkerhet.

Med den kommande skärpningen av säkerhetsskyddslagen från den 1 december 2021 riskerar överdrifterna att eskalera, eftersom säkerhetsskyddsavtal i vissa fall ska ingås vid bl a samarbete och samverkan.

Fyra exempel

  1. En kommun menar att park­förvaltning­en bedriver säkerhets­känslig verksamhet. Motivet är att en antagonist kan använda kommunens papperskorgar för terrorattentat. Säkerhetsskydd ska som bekant skydda säkerhetskänslig verksamhet mot bl a terroristbrott.
  2. En annan kommun producerar biogas som används som drivmedel för bussar i kommunens kollektivtrafik. Resonemanget hos kommunen är att produktionen av biogas måste vara säkerhetskänslig, eftersom alla kommunens bussar stannar om produktionen förloras. Av den anledningen ska personal som arbetar med produktionen av biogas säkerhetsprövas.

Det är uteslutet att verksamhet­erna ovan har en betydelse för Sveriges säkerhet. De är inte säkerhetskänsliga verksamheter. I de två följande exemplen är det inte är lika tydligt – men sannolikt är de heller inte verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet.

  1. En region har beslutat att trygghets­kameror i kollektiv­trafiken ska upphandlas med säkerhetsskydds­avtal. Beslutet omfattas av sekretess.1
  2. Ett kommunalt energibolag i Norrland har under 2021 nekat utlämnande av uppgifter om namn, befattning och lön för sin personal med hänvisning till 15 kap 2 § OSL (försvarssekretessen), 19 kap 1 § OSL (sekretess till skydd för affärs- och driftförhållanden) och 21 kap 7 § OSL (sekretess för personuppgift som behandlas i strid med dataskydds­regleringen). I fråga om försvars­sekretessen hänvisade bolaget till sin befattningsanalys (som inte hade begärts ut av den sökande). Kammarrätten sågade sakligt alla argument och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut.2
Papperskorgar samt biogas för bussar i kollektivtrafik flyttas från säkerhetskänslig verksamhet till annan verksamhet.

Papperskorgar och produktionen av biogas för kollektivtrafik är inte säkerhetskänslig verksamhet. Klicka på bilden för att se den i full storlek.

Säkerhetsskydd är avsett för verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller verksamhet som omfattas av ett för Sverige förpliktigande internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Det är fråga om de för nationen mest betydelsefulla skyddsvärdena.

Trots kravet på nationell betydelse kan det finnas verksamheter på regional eller till och med på lokal nivå som är säkerhets­känslig. För att sådana verksamheter ska vara säkerhets­känslig måste dock en antagonistiskt handling mot verksamheten få nationella följd­verkning­ar. Det är inte tillräckligt att enbart påstå att en lokal verksamhet är säkerhetskänslig. Det behöver finnas en motiverad slutsats där motiveringen förklarar hur en antagonistisk handling mot den lokala verksamheten får nationella skadekonsekvenser. Saknas en sådan motivering är verksamheten inte säkerhetskänslig.

Konsekvenser

Att verksamhet som i grunden inte är säkerhetskänslig felaktigt identifieras som säkerhetskänslig urholkar resurser för skyddsvärden som verkligen behöver ett säkerhetsskydd. Till det ska läggas det ingripande integritetsintrång som säkerhetsprövningen utgör för människor som ska delta i den ”säkerhetskänsliga” verksamheten.

Vad beror det på?

För samhällsviktig verksamhet3 finns en oklarhet i vilka verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet.4 En antagonistisk handling riktad mot den samhällsviktiga verksamheten kan få mycket stora konsekvenser för det lokala eller regionala samhället. Men behöver inte få någon skadekonsekvens på nationell nivå.

En förklaring kan vara att skade­konsekvens­er identifieras i för många led från den egna verksamheten. Nästan vad som helst kan då komma att bli säkerhets­känslig verksamhet. Spår av verksamhets­utövarnas resonemang finns hos ett konsultföretags blogg om säkerhetsskyddsklassificering.5

Det finns en vilja att göra rätt. Vem vill medverka till beslut som i efterhand visar sig ha skadat Sveriges säkerhet? Sådana felaktiga beslut har också en stor mass­medial och politisk potential. Ingen vill pekas ut som lagbrytare som riskerar den nationella säkerheten.

En säkerhetsskyddschef förmodas ha kunskaper om hur lagstiftningen ska tillämpas, t ex vad som utgör säkerhets­känslig verksamhet eller inte. Vilken verksamhetschef skulle säga mot sin säkerhetsskyddschef? I synnerhet när säkerhetsskyddschefen efter den 1 december har ett lagreglerat ansvar som inte kan delegeras.

Även om det finns oklarheter saknas inte vägledning. Propositionerna för den nya säkerhetsskyddslagen innehåller ett visst stöd för att förstå vad lagstiftaren avser med bl a säkerhetskänslig verksamhet. Den som inte läser juridiska texter kan istället titta på min presentation om Sveriges säkerhet. Den utgår från vad som står i propositionen om den nya säkerhetsskyddslagen.6

Ladda ner MP4-fil (35 MB)

Presentationen omfattas av CC BY-ND 4.0-licensen. Du har tillstånd att kopiera och vidaredistribuera presentationen oavsett medium eller format för alla ändamål, även kommersiellt.

Ifrågasättande och konkret vägledning

Verksamhetsutövarens högsta chef har det yttersta ansvaret för verksamhetutövarens säkerhetsskydd. Hens ansvar är överordnat säkerhetsskyddschefens ansvar att leda och samordna säkerhetsskyddsarbetet. Verksamhetschefer måste kunna ifrågasätta det rimliga, eller orimliga, i säkerhetsskyddsanalysens identifiering av säkerhetskänslig verksamhet.

Analogt med att överordnade myndigheter får ge upplysningar och råd om försvars­sekretessens tillämpning7, bör Säkerhets­polisen och MUST kunna göra motsvarande för vilka företeelser som utgör säkerhetskänslig verksamhet – och vilka som inte är det. Erfarenheter från tillsyn och samrådsärenden, där säkerhetsskyddsanalyser och särskilda säkerhetsskyddsbedömningar granskas, kan vara en grund.

Om inte verksamhetsutövarnas felaktiga beteende korrigeras riskerar vi få en galopperande inflation med sämre säkerhetsskydd för det som verkligen behöver skyddas.

/Kim Hakkarainen

Referenser


  1. Region Stockholm beslut om inledande av upphandling som avser trygghetskameror och installations­tjänster (PDF, arkiv). ↩︎

  2. Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 817-21. Har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 4401-21). ↩︎

  3. Enligt MSB är samhällsviktig verksamhet verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. I detta sammanhang ska verksamhet förstås som ett vidare begrepp. Verksamhet, tjänst eller infrastruktur inkluderar exempelvis även anläggningar, processer, system och noder. ↩︎

  4. Sidorna 39–40 i proposition 2017/18:89 ”Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag” (PDF). ↩︎

  5. Inlägget Säkerhetsskydds­klassificering: en ”bedömnings­sport” på Knowits blogg (arkiv). Ett utmärkt blogginlägg med konkreta råd för identifiering av säkerhets­skydds­klassificerade uppgifter. ↩︎

  6. Sidorna 44–45 och 133 i proposition 2017/18:89 ”Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag” (PDF). ↩︎

  7. Sidan 133 i proposition 1979/80:2 del A. ↩︎