Det hemliga regelverket för S-und

Särskilda underrättelse­uppgifter och särskilda underrättelse­handlingar (S-und) är information som förekommer i försvars­underrättelse- och säkerhetsunderrättelse­verksamhet. Det är ett exempel på statens mest skyddsvärda informations­tillgångar. Existensen av S-und har fram till november 2011 varit en uppgift som omfattats av försvars­sekretess.

Markering i form av en kvadrat med versalt S i mitten.

En av hanteringsmarkeringarna för S-und. Hanteringsmarkeringarnas innehåll, färg (gröna) och form (rektangulära) är numera offentliga.

S-und är avsett att skydda inhämtning och för säkerhetsskyddet för S-und finns det ett hemligt regelverk. Att regelverket existerar är numera en offentlig uppgift. Däremot omfattas innehållet i sin helhet av sekretess enligt 15 kap 2 § OSL (försvarssekretessen). Skälen för sekretessen är att regelverket beskriver det sammantagna säkerhetsskyddet för S-und, att S-und har ett stort skyddsvärde och de säkerhetshot som finns mot försvars­underrättelse- och säkerhets­underrättelse­verksamheterna.

För särskilda underrättelseuppgifter och -handlingar gäller även Försvarsmaktens föreskrifter om säkerhetsskydd för särskilda underrättelseuppgifter och handlingar.

Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2015:2) om säkerhetsskydd innehåller en ny upplysningsparagraf om det hemliga regelverket för S-und. En motsvarande upplysningsparagraf i Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2015:2) om säkerhetsskydd och skydd av viss materiel hänvisar till den del av det hemliga regelverket som endast gäller i Försvarsmakten. FFS 2015:2 och FIB 2015:2 träder i kraft den 1 juni 2015.

Försvarsmaktens föreskrifter om säkerhetsskydd för särskilda underrättelseuppgifter och -handlingar som började gälla den 2 januari 2012 gäller bl a för Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten och Försvarsunderrättelsedomstolen. Dessa myndigheter bedriver försvars­underrättelse­verksamhet, kontrollerar försvars­underrättelse­verksamheten samt prövar ansökningar om tillstånd till signalspaning. För Försvarsmakten gäller även Försvars­maktens interna bestämmelser om säkerhets­skydd för särskilda underrättelse­uppgifter och -handlingar.

Det hemliga regelverket anger ett särskilt säkerhetsskydd för S-und som kompletterar det allmänna säkerhetsskyddet i säkerhetsskydds­lagen, säkerhetsskydds­förordningen och Försvarsmaktens föreskrifter om säkerhets­skydd,  Försvarsmaktens interna bestämmelser om säkerhets­skydd och skydd av viss materiel samt Försvarsmaktens interna bestämmelser om IT-säkerhet. Det särskilda säkerhets­skyddet för särskilda underrättelse­uppgifter och särskilda underrättelse­handlingar. Det är lätt att det går inflation i ordet särskild…

Då innehållet i det hemliga regelverket för S-und omfattas av sekretess enligt 15 kap 2 § OSL är regelverket inte kungjort i Försvarets författnings­samling (FFS). Föreskrifterna saknar därför löpnummer, vilket är ovant när man ska hänvisa till författningarna. Stödet för detta finns dock i 2 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar.

Behörighet är en säkerhetsskydds­åtgärd för S-und. Detaljer om säkerhetsskydds­åtgärden omfattas av försvarssekretess men offentligt är att det fattas beslut om vilka som är behöriga att få ta del av S-und, samt att det förekommer i en av hanterings­markeringarna.

En hanteringsmarkering för S-und där säkerhetsskyddsåtgärden behörighet framgår.

Avsnitt 7.12 i H SÄK Infosäk innehåller mer text om behörighets­system, för den som är mer intresserad av ämnet. Att existensen av S-und numera är offentligt får inte övertolkas. Ur H SÄK Infosäk:

”Att behörighetssystem finns kan väcka uppmärksamhet om förhållanden som med hänsyn till rikets säkerhet ska hållas hemliga och därför ska skyddas mot obehörig insyn. Även uppgiften om vem som är, eller har varit, behörig enligt ett behörighetssystem är en uppgift som vanligtvis omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Personer som är beslutade att vara behöriga enligt ett behörighetssystem ska inte tala om det utanför den verksamhet som behörighetssystemet gäller för. Även inom sådana verksamheter kan det finnas ytterligare begränsningar.”

Självklart omfattas särskilda underrättelse­uppgifter av sekretess enligt sekretess­bestämmelserna i OSL och OSF. Begreppet S-und och hanterings­markeringarna är en del av säkerhetsskyddet, som inte ställer de vanliga reglerna om offentlighet och sekretess ur spel.

≈ ≈ ≈

Detta blogginlägg är baserat på innehållet i en skrivelse från MUST som Nyhetsbyrån Siren begärde ut från Försvars­departementet 2011. De delar av skrivelsen som lämnades ut beskriver bl a den förändrade synen på sekretessen för S-und. Vad som numera är offentligt utökades något genom utlämningsärendet. Det torde vara sällsynt att ett så säkerhets­känsligt område fått en sådan genomlysning avseende sekretess och offentlighet. Det kan ändå fortfarande ta emot att prata och skriva om S-und – vilket kan vara bra.

Informations­säkerhets­arbetet är minst sagt utmanande när informations­tillgångarnas existens och regelverkets existens som styr säkerhetsskyddet för tillgångarna omfattas av försvars­sekretess. Den förändrade synen på sekretessen rörande S-und som ägde rum 2011 medför att arbetet underlättas.

/Kim Hakkarainen

Blogginlägget innehåller hänvisningar till bestämmelser eller andra källor som inte längre gäller. Även om de har ersatts kan påståenden och slutsatser fortfarande vara giltiga.