Officerstidningen sprider fel om sekretess

Oftidn

”På detta sätt må ni berätta” inleder Officerstidningen i nummer nr 4/2013 en artikel om meddelarfrihet.

Artikeln är vinklad och innehåller sakfel. Den ger inte tillräcklig upplysning om vad som gäller för en anställd i Försvarsmakten som funderar på att lämna uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet till t ex en tidningsredaktion. Officerstidningen undanhåller sina läsare väsentlig information om meddelarfrihet och rikets säkerhet.

Utdrag från sidorna 23-24 i Officerstidningen nr 4/2013.

Utdrag från sidorna 23-24 i Officerstidningen nr 4/2013.

Påståendet ovan är inte korrekt. ”Kvalificerad sekretess” ska inte förväxlas med ”kvalificerat hemlig” (KH). Begreppen är inte synonymer. KH avser uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och som rör rikets säkerhet och som dessutom är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

En förklaring till begreppsförvirringen kan vara att KH endast nämns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2010:3) och allmänna råd om säkerhetsskydd (se bilden nedan) samt i Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2003:7) om säkerhetsskydd. I lagar och förordningar används istället uttrycket ”synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. En liten vägledning för att förstå vad KH handlar om kan man få om man läser 1 § offentlighets- och sekretessförordningen.

1 kap 4 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2010:3) och allmänna råd om säkerhetsskydd.

1 kap 4 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2010:3) och allmänna råd om säkerhetsskydd.

En annan förklaring är att ”hemlig” och ”sekretess” i juridisk litteratur används synonymt. Begreppet hemlig används i säkerhetsskyddslagstiftningen och avser där ”rikets säkerhet”. I säkerhetsskyddssammanhang är det alltså skillnad på ”sekretess” och ”hemlig”.

”Kvalificerad sekretess” avser sekretessbestämmelser i OSL där tystnadsplikten går före meddelarfriheten. Vilka sekretessbestämmelser som omfattas framgår i OSL. Uppgifter som omfattas av ”kvalificerad sekretess” får enligt 7 kap 3 § 1 st 3 tryckfrihetsförordningen inte röjas till t ex en tidningsredaktion.

Texten i Officerstidningen kan få en läsare att felaktigt tro att det är tillåtet att meddela en tidningsredaktion uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL och som rör rikets säkerhet men som inte är av synnerlig betydelse (t ex en uppgift som omfattas av försvarssekretess och som är placerad i informationssäkerhetsklass HEMLIG/SECRET).

Missuppfattningen om KH har fått spridning genom TT (återgiven av bl a DN) och SvT. SvT:s nyhet har i tysthet tagits bort från deras webbplats.

Utdrag från sidan 24 i Officerstidningen nr 4/2013.

Utdrag från sidan 24 i Officerstidningen nr 4/2013.

Det brott som är av störst intresse för en meddelare är grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Ett av villkoren för brottet är ”om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom” (19 kap 8 § brottsbalken). En anställd som i arbetet har tagit emot en handling, som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet, och som röjer uppgifterna till t ex en tidningsredaktion kan ställas till ansvar.

Att inte berätta detta är mycket konstigt. Att enbart nämna villkoret om att den som röjer ska haft för avsikt att uppgifterna ska komma främmande makt tillhanda (t ex brottet spioneri i 19 kap 5 § brottsbalken) är att missleda läsarna.

Officerstidningen undanhåller sina läsare väsentlig information om meddelarfrihet och rikets säkerhet.

Utdrag ur ”liten lathund för meddelare” på sidan 24 i Officerstidningen nr 4/2013.

Utdrag ur ”liten lathund för meddelare” på sidan 24 i Officerstidningen nr 4/2013.

I fråga om säkerhetsskydd är begreppet ”hemlig handling” definierad i 4 § 2 säkerhetsskyddsförordningen (se bilden nedan). Officerstidningens läsare kan tyvärr missledas om att begreppet ”hemlig handling”, som används flitigt i Försvarsmakten, är ett påhitt utan egentlig mening. Så är inte fallet.

4 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

4 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

≈ ≈ ≈

Författaren till artikeln i Officerstidningen är Nils Funcke som tidigare har visat att han inte har någon kunskap om säkerhetsskyddslagstiftningen. Frågor om informationshantering är ett komplex av juridik där det inte räcker att vara expert inom ett snävt område. Man måste ha kunskap, eller åtminstone förståelse för, hur olika områden hänger ihop och kunna relatera till dessa områden på ett för läsaren begripligt sätt. Det lyckades inte Officerstidningen med.

Nr 4/2013 av Officerstidningen finns som PDF på Officersförbundets webbplats.

Uppdatering 2013-07-11

Läs även mitt nya blogginlägg Fler fel om sekretess i Officerstidningen där jag har undersökt ett påstående i artikeln om ”kvalificerad sekretess”.

/Kim Hakkarainen

1 kommentar

Publicerad i Offentlighet och sekretess

En kommentar till Officerstidningen sprider fel om sekretess

  1. Tack för en bra utredning!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *