Paradigmskifte för säkerhets­skyddet

Den 1 december 2021 inträffar ett omvälvande paradigmskifte i skyddet för Sveriges säkerhet. Då föreslås Säkerhets­polisen, Försvarsmakten och de andra tillsyns­myndig­heterna få möjligheter att tvinga den som inte följer säkerhets­skydds­lagen att vidta åtgärder.

Förslagen innebär i korthet:

  1. Säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskydds­arbetet.

  2. Säkerhetsskyddsavtal ska ingås i fler situationer än upphandling och anskaffning.

  3. Den som tänker genomföra en utkontraktering, eller liknande som innebär att säkerhets­känslig verksamhet exponeras för utom­stående, måste bedöma lämpligheten och i vissa fall samråda med en tillsyns­myndighet som kan förbjuda genom­förandet.

  4. Tillsynsmyndigheterna får skarpare verktyg. Den som inte följer säkerhetsskydds­lagstiftning­ens krav ska tvingas att följa kraven genom tillsyns­myndighet­ernas nya möjlighet att besluta åtgärds­föreläggande med vite. För överträdelser av centrala skyldigheter får en tillsyns­myndighet besluta om sanktions­avgift. Tillsyns­myndigheterna får undersöknings­befogenheter.

  5. Förelägganden, förbud och sanktionsavgifter får överklagas.

Det är i en färsk lagrådsremiss (PDF) som regeringens förslag presenteras. Förslagen har tidigare utretts och beskrivits i betänkandet SOU 2018:82 (PDF). Även om det kan komma ändringar, vet vi nu hur förslaget som kommer att lämnas till riksdagen ser ut.

Foto av en hammare som ligger på första sidan av säkerhetsskyddslagen.

1. Säkerhetsskydds­chefens nya uppgifter

I dag ska säkerhetsskyddschefen kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i säkerhets­skydds­lagen och säkerhets­skydds­förordningen. Detta ändras till att säkerhetsskydds­chefen även ska leda och samordna säkerhetsskydds­arbetet. Säkerhetsskydds­chefens ansvar får inte delegeras.1

Att leda och samordna innebär, enligt regeringen, att säkerhetsskydds­chefen ska vara aktiv och operativ och inte enbart passivt kontrollera säkerhets­skyddet i efterhand.2

Säkerhetsskydds­chefens arbetsuppgifter får delegeras, men en sådan delegering påverkar inte säkerhetsskydds­chefens ansvar.3 Att säkerhetsskydds­chefen har ett utpekat ansvar förändrar inte att den chef som är ytterst ansvarig för verksamheten (t ex en generaldirektör, verkställande direktör eller en kommundirektör) också är ytterst ansvarig för verksamhetens säkerhetsskydd.4

Att en säkerhetsskyddschef ska vara direkt underställd verksamhetens chef gäller i dag endast myndigheter.5 Detta ändras till att omfatta alla verksamhets­utövare. Det är, enligt regeringen, ett formellt krav på att säkerhetsskydds­chefen ska ha en viss plats i organisationen. Säkerhetsskydds­chefen ska där ges en reell möjlighet att ge stöd åt och påverka ledningen i säkerhets­skydds­frågor.6 Bestämmelsen om säkerhets­skydds­chef flyttas från säkerhets­skydds­förordningen till säkerhets­skydds­lagen.7

2. Säkerhetsskydds­avtal i fler situationer

I dag gäller att säkerhetsskydds­avtal ska ingås vid vissa upphandlingar och anskaffningar. Detta ändras så att skyldigheten att ingå säkerhetsskydds­avtal utvidgas till situationer där en verksam­hets­utövare ska ingå ett avtal eller inleda en samverkan eller ett samarbete med en annan aktör. Det spelar ingen roll om verksamhets­utövaren är beställare eller leverantör i ett avtals­förhållande.8

Det kommer finnas undantag. Mellan statliga myndigheter gäller den utökade skyldigheten endast vid anskaffning av en vara, tjänst eller bygg­entreprenad. Men skyldigheten gäller när en statlig myndighet ska ingå avtal, eller när samverkan eller samarbete ska inledas med en annan aktör (t ex en kommun). Ytterligare undantag från skyldigheten att ingå säkerhetsskydds­avtal kommer att finnas i säkerhetsskydds­förordningen, eller om det finns särskilda skäl i regerings­beslut.9

3. Utkontraktering och liknande

Den nya skyldigheten att ingå säkerhets­skydds­avtal omfattar även utkontraktering, upplåtelser och liknande förfaranden. Innan ett förfarande som kräver säkerhets­skydds­avtal ska verksamhets­utövaren genomföra en särskild säkerhets­skydds­bedömning. I den identifieras vilka säkerhetsskydds­klassificerade uppgifter eller vilken säkerhets­känslig verksamhet i övrigt som den andra aktören kan få tillgång till. Verksam­hets­utövaren ska därefter pröva lämpligheten. Förfarandet får inte inledas om man kommer fram till att det är olämpligt från säkerhets­skydds­synpunkt. Om förfarandet bedöms vara lämpligt ska verksamhets­utövaren i vissa fall samråda med tillsyns­myndigheten.10 11

Tillsynsmyndigheten får förelägga om åtgärder och ytterst förbjuda att ett förfarande genomförs och kan även ingripa i ett pågående förfarande.11 12

4. Tillsynsmyndig­heterna får skarpare verktyg

Åtgärdsföreläggande med vite

Åtgärdsföreläggande som kan förenas med vite är ett handlings­dirigerande påtrycknings­medel som syftar till att tvinga fram ett önskat agerande eller att få ett oönskat agerande att upphöra.13 🤩 I dag saknar tillsyns­myndigheterna möjlighet att förmå tillsynsobjekt att följa krav i säkerhetsskydds­lagstiftningen, de kan bara snällt be om det. Detta ändras så att tillsynsmyndigheterna får besluta att förelägga en verksamhetsutövare att vidta åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt säkerhets­skydds­lagen, säkerhets­skydds­förordningen och föreskrifter (bl a Säkerhets­polisens och Försvars­maktens föreskrifter om säkerhets­skydd och Försvars­maktens föreskrifter om signal­skydds­tjänsten).13 14

Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.13 Om den som föreläggs inte vidtar åtgärd, ansöker tillsyns­myndigheten om utdömande av vite hos förvaltnings­rätt.15 Vitets storlek anpassas efter vad som utgör ett tillräckligt påtrycknings­medel mot den som föreläggs.13

Sanktionsavgift

När vissa centrala skyldigheter åsidosatts får tillsyns­myndigheterna besluta att ta ut en sanktionsavgift. Det handlar om de skyldigheter som är allra viktigast för säkerhetsskyddet. Det är fråga om över­trädelser av bestämmelser med krav som har avgörande betydelse och som kan leda till allvarliga konsekvenser för Sveriges säkerhet.16 Innan tillsyns­myndighet­en tar ut en sanktions­avgift ska verksamhets­utövaren ges tillfälle att yttra sig.17

Sanktionsavgift beslutas av tillsyns­myndigheten till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. För statliga myndigheter, kommuner och regioner är sanktionsavgiften högst 10 miljoner kronor.18

När sanktionsavgift fastställs ska tillsyns­myndigheten ta hänsyn till:19

  • Den skada eller sårbarhet för Sveriges säkerhet som uppstått till följd av överträdelsen.
  • Om överträdelsen varit uppsåtlig eller berott på oaktsamhet.
  • Vad verksamhetsutövaren har gjort för att överträdelsen ska upphöra och för att begränsa dess verkningar.
  • Om överträdelsen har begåtts tidigare.

Sanktionsavgifterna bygger på strikt ansvar, dvs oberoende om en överträdelse är uppsåtlig eller beror på oaktsamhet.20 21

Undersöknings­befogenheter

I dag har tillsynsmyndigheterna inga särskilda befogenheter för tillsyn av säkerhetsskydds­lag­stiftningen.

Detta ändras så att den som tillsynas på begäran av tillsyns­myndigheten ska lämna den information som behövs för tillsynen. Tillsyns­myndigheten har rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, men inte bostäder. Om den som tillsynas inte lämnar information eller inte ger tillsyns­myndigheten tillträde får tillsyns­myndigheten förelägga den som står under tillsyn att tillhandahålla information och att ge tillträde. Föreläggandet får förenas med vite. Om den som tillsynas ändå inte samarbetar får tillsyns­myndigheten begära handräckning av Kronofogde­myndigheten.22

5. Överklagan

En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande under samråd eller vid tillsyn samt om sanktions­avgift ska få överklagas till Förvaltnings­rätten i Stockholm.23

En tillsynsmyndighets beslut om förbud ska få överklagas till regeringen. Även beslut om förelägganden när överlåtelse är genomförd eller ogiltig eller föreläggande under ett pågående förfarande som är olämpligt från säkerhetsskydds­synpunkt ska få överklagas till regeringen.23

Andra beslut enligt säkerhetsskydds­lagen, t ex beslut om säkerhets­prövning, får inte överklagas.23 24

Vad betyder det här för Sveriges säkerhet?

Skarpare verktyg för tillsyn ersätter inte det förebyggande arbetet, men verktygen kommer att stärka säkerhetsskyddet. Efterlevnaden av säkerhetsskydds­lagen kommer att öka. Förebyggande åtgärder kommer i större utsträckning vidtas och korrigerande åtgärder vidtas efter att tillsyn genomförts.

Att verksamhetsutövare kan överklaga beslut om förelägganden och sanktions­avgifter innebär att det kommer bildas domstols­praxis. Denna praxis kommer vara en vägledning för tillsyns­myndighet­ernas beslut.25 Det här ställer högre krav på tillsyns­myndigheternas interna arbete innan beslut om förelägganden och sanktions­avgifter fattas. Besluten måste ”hålla i domstol”. I dag är det ange­lägen­heter som stannar mellan en tillsyns­myndighet och den tillsynade. En praxis­bildning kommer höja kvaliteten på tillsyns­myndighet­ernas arbete.

Förelägganden med vite och sanktions­avgifter är verktyg för tillsyn som kommer ersätta myndighets­världens motsvarighet till ”arga lappar”.26

Det var på tiden

Det är högst normala verktyg som nu kommer kunna användas på säkerhets­skydds­området. Verktyg som åtgärds­förelägganden med vite finns på många andra områden. Exempel:

  • Byggnadsnämnden i en kommun får förelägga att en fastighetsägare inom en viss tid forsla bort bråte från en tomt.
  • En kommun kan förelägga ett restaurangföretag att vidta åtgärder för att rökning inte ska ske i lokaler där det råder rökförbud.
  • Konsumentverket kan förelägga en tillverkare eller importör av leksaker att återkalla en leksak som kan innebära risk för någon persons hälsa eller säkerhet.
Integritetsskyddsmyndighetens beslut efter tillsyn enligt brottsdatalagen.

Exempel på beslut om sanktionsavgift och förelägganden att vidta åtgärder. Utdrag från Integritetsskyddsmyndighetens beslut efter tillsyn enligt brottsdatalagen.

Integritetsskyddsmyndigheten (DI-2020-2719) PDF

/Kim Hakkarainen

  1. Sidan 21 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  2. Sidan 125 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  3. Sidorna 125-126 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  4. Sidan 24 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  5. 2 kap. 2 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎

  6. Sidan 126 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  7. Sidan 6 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  8. Sidan 26 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  9. Sidan 33 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  10. Sidan 47 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  11. Sidan 53 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  12. Sidan 63 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  13. Sidan 86 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  14. Se vad som avses med ”föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen” i författningskommentaren till 2 kap. 7 § på sidan 125 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  15. Allmänna bestämmelser om viten finns i lag (1985:206) om viten (viteslagen). ↩︎

  16. Sidorna 91-92 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  17. Sidan 137 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  18. Sidan 100 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  19. Sidan 103 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  20. Sidan 98 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  21. Wikipedia-artikel om strikt ansvar. ↩︎

  22. Sidan 81 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  23. Sidan 108 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  24. Sidan 111 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  25. Sidan 90 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎

  26. I regeringens granskning av Transport­styrelsens upphandling av it-drift framkom att Säkerhets­polisen skickat rekommendationer till Transport­styrelsen om omedelbara säkerhets­höjande åtgärder. Transport­styrelsen rekommenderades att säkerställa att hemliga uppgifter inte kom obehöriga tillhanda genom att t ex avbryta hela eller delar av outsourcingen. Skrivelsen mottogs med viss undran. Vissa åtgärder genomfördes men att avbryta outsourcingen ”fanns inte på kartan”.27 28 2018 ändrades gamla säkerhetsskydds­förordningen (1996:633) så att statliga myndigheter skulle samråda med tillsyns­myndigheten innan vissa säkerhets­skyddade upphandlingar genom­fördes.29 Tillsyns­myndigheten kunde ytterst besluta att en upphandling inte fick genomföras. Detta över­fördes till den nya säkerhets­skydds­förordningen (2018:658). De ändringar som nu föreslås av säkerhets­skydds­lagen innebär att motsvarande kommer gälla alla verksamhets­utövare. För tillsyn har tillsyns­myndighet­erna hittills fått skriva ”arga lappar”, som ingen behövt följa. Nu blir det ändring på det. ↩︎

  27. Sidorna 187-188 i Granskning av Transportstyrelsens upphandling av it-drift (Ds 2018:6). ↩︎

  28. Säkerhetspolisens skrivelse med rekommendationer till Transport­styrelsen finns på sidorna 58-63 i förundersökningen mot dåvarande generaldirektören för Transportstyrelsen. ↩︎

  29. Promemorian Skärpt kontroll av statliga myndigheters utkontrakt­ering och överlåtelse av säkerhets­känslig verksamhet (Ju 2017/07544/L4) (PDF). ↩︎