Den 1 december 2021 inträffar ett omvälvande paradigmskifte i skyddet för Sveriges säkerhet. Då föreslås Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och de andra tillsynsmyndigheterna få möjligheter att tvinga den som inte följer säkerhetsskyddslagen att vidta åtgärder.
Förslagen innebär i korthet:
Säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet.
Säkerhetsskyddsavtal ska ingås i fler situationer än upphandling och anskaffning.
Den som tänker genomföra en utkontraktering, eller liknande som innebär att säkerhetskänslig verksamhet exponeras för utomstående, måste bedöma lämpligheten och i vissa fall samråda med en tillsynsmyndighet som kan förbjuda genomförandet.
Tillsynsmyndigheterna får skarpare verktyg. Den som inte följer säkerhetsskyddslagstiftningens krav ska tvingas att följa kraven genom tillsynsmyndigheternas nya möjlighet att besluta åtgärdsföreläggande med vite. För överträdelser av centrala skyldigheter får en tillsynsmyndighet besluta om sanktionsavgift. Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter.
Förelägganden, förbud och sanktionsavgifter får överklagas.
Det är i en färsk lagrådsremiss (PDF) som regeringens förslag presenteras. Förslagen har tidigare utretts och beskrivits i betänkandet SOU 2018:82 (PDF). Även om det kan komma ändringar, vet vi nu hur förslaget som kommer att lämnas till riksdagen ser ut.
I dag ska säkerhetsskyddschefen kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Detta ändras till att säkerhetsskyddschefen även ska leda och samordna säkerhetsskyddsarbetet. Säkerhetsskyddschefens ansvar får inte delegeras.1
Att leda och samordna innebär, enligt regeringen, att säkerhetsskyddschefen ska vara aktiv och operativ och inte enbart passivt kontrollera säkerhetsskyddet i efterhand.2
Säkerhetsskyddschefens arbetsuppgifter får delegeras, men en sådan delegering påverkar inte säkerhetsskyddschefens ansvar.3 Att säkerhetsskyddschefen har ett utpekat ansvar förändrar inte att den chef som är ytterst ansvarig för verksamheten (t ex en generaldirektör, verkställande direktör eller en kommundirektör) också är ytterst ansvarig för verksamhetens säkerhetsskydd.4
Att en säkerhetsskyddschef ska vara direkt underställd verksamhetens chef gäller i dag endast myndigheter.5 Detta ändras till att omfatta alla verksamhetsutövare. Det är, enligt regeringen, ett formellt krav på att säkerhetsskyddschefen ska ha en viss plats i organisationen. Säkerhetsskyddschefen ska där ges en reell möjlighet att ge stöd åt och påverka ledningen i säkerhetsskyddsfrågor.6 Bestämmelsen om säkerhetsskyddschef flyttas från säkerhetsskyddsförordningen till säkerhetsskyddslagen.7
I dag gäller att säkerhetsskyddsavtal ska ingås vid vissa upphandlingar och anskaffningar. Detta ändras så att skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal utvidgas till situationer där en verksamhetsutövare ska ingå ett avtal eller inleda en samverkan eller ett samarbete med en annan aktör. Det spelar ingen roll om verksamhetsutövaren är beställare eller leverantör i ett avtalsförhållande.8
Det kommer finnas undantag. Mellan statliga myndigheter gäller den utökade skyldigheten endast vid anskaffning av en vara, tjänst eller byggentreprenad. Men skyldigheten gäller när en statlig myndighet ska ingå avtal, eller när samverkan eller samarbete ska inledas med en annan aktör (t ex en kommun). Ytterligare undantag från skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal kommer att finnas i säkerhetsskyddsförordningen, eller om det finns särskilda skäl i regeringsbeslut.9
Den nya skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal omfattar även utkontraktering, upplåtelser och liknande förfaranden. Innan ett förfarande som kräver säkerhetsskyddsavtal ska verksamhetsutövaren genomföra en särskild säkerhetsskyddsbedömning. I den identifieras vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som den andra aktören kan få tillgång till. Verksamhetsutövaren ska därefter pröva lämpligheten. Förfarandet får inte inledas om man kommer fram till att det är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt. Om förfarandet bedöms vara lämpligt ska verksamhetsutövaren i vissa fall samråda med tillsynsmyndigheten.10 11
Tillsynsmyndigheten får förelägga om åtgärder och ytterst förbjuda att ett förfarande genomförs och kan även ingripa i ett pågående förfarande.11 12
Åtgärdsföreläggande som kan förenas med vite är ett handlingsdirigerande påtryckningsmedel som syftar till att tvinga fram ett önskat agerande eller att få ett oönskat agerande att upphöra.13 🤩 I dag saknar tillsynsmyndigheterna möjlighet att förmå tillsynsobjekt att följa krav i säkerhetsskyddslagstiftningen, de kan bara snällt be om det. Detta ändras så att tillsynsmyndigheterna får besluta att förelägga en verksamhetsutövare att vidta åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen och föreskrifter (bl a Säkerhetspolisens och Försvarsmaktens föreskrifter om säkerhetsskydd och Försvarsmaktens föreskrifter om signalskyddstjänsten).13 14
Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.13 Om den som föreläggs inte vidtar åtgärd, ansöker tillsynsmyndigheten om utdömande av vite hos förvaltningsrätt.15 Vitets storlek anpassas efter vad som utgör ett tillräckligt påtryckningsmedel mot den som föreläggs.13
När vissa centrala skyldigheter åsidosatts får tillsynsmyndigheterna besluta att ta ut en sanktionsavgift. Det handlar om de skyldigheter som är allra viktigast för säkerhetsskyddet. Det är fråga om överträdelser av bestämmelser med krav som har avgörande betydelse och som kan leda till allvarliga konsekvenser för Sveriges säkerhet.16 Innan tillsynsmyndigheten tar ut en sanktionsavgift ska verksamhetsutövaren ges tillfälle att yttra sig.17
Sanktionsavgift beslutas av tillsynsmyndigheten till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. För statliga myndigheter, kommuner och regioner är sanktionsavgiften högst 10 miljoner kronor.18
När sanktionsavgift fastställs ska tillsynsmyndigheten ta hänsyn till:19
Sanktionsavgifterna bygger på strikt ansvar, dvs oberoende om en överträdelse är uppsåtlig eller beror på oaktsamhet.20 21
I dag har tillsynsmyndigheterna inga särskilda befogenheter för tillsyn av säkerhetsskyddslagstiftningen.
Detta ändras så att den som tillsynas på begäran av tillsynsmyndigheten ska lämna den information som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, men inte bostäder. Om den som tillsynas inte lämnar information eller inte ger tillsynsmyndigheten tillträde får tillsynsmyndigheten förelägga den som står under tillsyn att tillhandahålla information och att ge tillträde. Föreläggandet får förenas med vite. Om den som tillsynas ändå inte samarbetar får tillsynsmyndigheten begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.22
En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande under samråd eller vid tillsyn samt om sanktionsavgift ska få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.23
En tillsynsmyndighets beslut om förbud ska få överklagas till regeringen. Även beslut om förelägganden när överlåtelse är genomförd eller ogiltig eller föreläggande under ett pågående förfarande som är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt ska få överklagas till regeringen.23
Andra beslut enligt säkerhetsskyddslagen, t ex beslut om säkerhetsprövning, får inte överklagas.23 24
Skarpare verktyg för tillsyn ersätter inte det förebyggande arbetet, men verktygen kommer att stärka säkerhetsskyddet. Efterlevnaden av säkerhetsskyddslagen kommer att öka. Förebyggande åtgärder kommer i större utsträckning vidtas och korrigerande åtgärder vidtas efter att tillsyn genomförts.
Att verksamhetsutövare kan överklaga beslut om förelägganden och sanktionsavgifter innebär att det kommer bildas domstolspraxis. Denna praxis kommer vara en vägledning för tillsynsmyndigheternas beslut.25 Det här ställer högre krav på tillsynsmyndigheternas interna arbete innan beslut om förelägganden och sanktionsavgifter fattas. Besluten måste ”hålla i domstol”. I dag är det angelägenheter som stannar mellan en tillsynsmyndighet och den tillsynade. En praxisbildning kommer höja kvaliteten på tillsynsmyndigheternas arbete.
Förelägganden med vite och sanktionsavgifter är verktyg för tillsyn som kommer ersätta myndighetsvärldens motsvarighet till ”arga lappar”.26
Det är högst normala verktyg som nu kommer kunna användas på säkerhetsskyddsområdet. Verktyg som åtgärdsförelägganden med vite finns på många andra områden. Exempel:
Integritetsskyddsmyndigheten (DI-2020-2719) PDF
/Kim Hakkarainen
Sidan 21 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 125 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidorna 125-126 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 24 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
2 kap. 2 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎
Sidan 126 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 6 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 26 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 33 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 47 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 53 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 63 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 86 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Se vad som avses med ”föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen” i författningskommentaren till 2 kap. 7 § på sidan 125 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Allmänna bestämmelser om viten finns i lag (1985:206) om viten (viteslagen). ↩︎
Sidorna 91-92 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 137 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 100 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 103 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 98 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Wikipedia-artikel om strikt ansvar. ↩︎
Sidan 81 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 108 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 111 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
Sidan 90 i lagrådsremissen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet. ↩︎
I regeringens granskning av Transportstyrelsens upphandling av it-drift framkom att Säkerhetspolisen skickat rekommendationer till Transportstyrelsen om omedelbara säkerhetshöjande åtgärder. Transportstyrelsen rekommenderades att säkerställa att hemliga uppgifter inte kom obehöriga tillhanda genom att t ex avbryta hela eller delar av outsourcingen. Skrivelsen mottogs med viss undran. Vissa åtgärder genomfördes men att avbryta outsourcingen ”fanns inte på kartan”.27 28 2018 ändrades gamla säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) så att statliga myndigheter skulle samråda med tillsynsmyndigheten innan vissa säkerhetsskyddade upphandlingar genomfördes.29 Tillsynsmyndigheten kunde ytterst besluta att en upphandling inte fick genomföras. Detta överfördes till den nya säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). De ändringar som nu föreslås av säkerhetsskyddslagen innebär att motsvarande kommer gälla alla verksamhetsutövare. För tillsyn har tillsynsmyndigheterna hittills fått skriva ”arga lappar”, som ingen behövt följa. Nu blir det ändring på det. ↩︎
Sidorna 187-188 i Granskning av Transportstyrelsens upphandling av it-drift (Ds 2018:6). ↩︎
Säkerhetspolisens skrivelse med rekommendationer till Transportstyrelsen finns på sidorna 58-63 i förundersökningen mot dåvarande generaldirektören för Transportstyrelsen. ↩︎
Promemorian Skärpt kontroll av statliga myndigheters utkontraktering och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet (Ju 2017/07544/L4) (PDF). ↩︎