Säkerhetsskydd är en grundbult i totalförsvaret

Behöver totalförsvar omfattas av säkerhetsskydd och gäller säkerhetsskyddslagen under höjd beredskap? Det finns missuppfattningar som behöver redas ut.

Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.1 Totalförsvarsverksamhet utgörs av sådana åtgärder som utöver den ordinarie verksamheten behövs för att förbereda samhället för krigsförhållanden.2 Enligt regeringen har de senaste årens omvärldsutveckling och återupptagandet av planeringen för totalförsvaret medfört att det militära och civila försvaret är en central del av säkerhetsskyddslagstiftningens skyddsområde.3 Säkerhetsskyddslagen gäller både under normala förhållanden i fredstid och vid höjd beredskap.4 Mer om det senare.

Säkerhetsskyddslagen gäller både under normala förhållanden i fredstid och vid höjd beredskap.

Aktörer såsom statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, regioner och vissa näringsidkare har skyldigheter att delta i eller genomföra planering för totalförsvar eller samverka med myndigheter eller lämna upplysningar som behövs för planering för totalförsvar.5 6 Vissa statliga myndigheter är beredskapsmyndigheter och har getts särskilda uppgifter både inför och under höjd beredskap.7 Vissa av beredskapsmyndigheterna är sektorsansvariga myndigheter som bl a ska leda arbetet inom en beredskapssektor med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap.8

I planering och samverkan inför och under höjd beredskap kan säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter både skapas hos en aktör och tas emot från andra aktörer. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter uppstår genom att verksamhetsutövaren i sin informationshantering skapar uppgifter som rör den egna eller någon annans säkerhetskänsliga verksamhet och uppgifterna på grund av att de rör säkerhetskänslig verksamhet omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Det kan också vara fråga om att verksamhetsutövaren tar emot fysiska eller elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade handlingar från en annan verksamhetsutövare som redan har säkerhetsskyddsklassificerat uppgifterna. Även om OSL enbart gäller i det allmännas verksamhet9 ska en enskild verksamhetsutövare som inte omfattas av OSL (t ex ett privat företag) ändå använda OSL för att bedöma om en uppgift är en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift.10 Den sekretessbestämmelse som främst träffar uppgifter om förberedelser för krig är försvarssekretessen i 15 kap 2 § OSL. Uppgifter som omfattas av försvarssekretess kommer alltid vara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.11

Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan natas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.

Första meningen i 15 kap 2 § 1 st OSL, det som till vardags kallas försvarssekretessen.

Om en aktör i totalförsvarsplaneringen saknar förmåga att skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med säkerhetsskydd, underlättas andra staters underrättelsetjänster inhämtning av uppgifter om Sveriges förberedelser för krig. Även skyddsvärden i form av anläggningar, objekt, system eller andra tillgångar som används eller avses att användas för totalförsvar kan vara skyddsvärden som är av betydelse för Sveriges säkerhet utifrån främst tillgänglighetsperspektivet. Om sådana skyddsvärden inte skyddas med säkerhetsskydd kan en antagonistisk handling (t ex sabotage, vapenverkan och angrepp på informationssystem) medföra att den planerade totalförsvarsverksamheten inte kan bedrivas.

Inhämtning av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och förstörande antagonistiska handlingar på andra skyddsvärden såsom anläggningar och system, kommer att skada Sveriges försvarsansträngningar och kan ytterst leda till att Sverige förlorar ett krig.

Sedan planeringen för totalförsvaret återupptogs 201612 har myndigheter återkommande påmint om att säkerhetsskydd behövs för att både skydda och möjliggöra planeringen. Ett exempel är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som pekar på att förmågan att hantera säkerhetsskyddsklassificerade handlingar är en förutsättning för att kunna genomföra relevant planering och ha en aktuell lägesbild i ett ledningssystem för kommunal räddningstjänstverksamhet. Frånvaron av denna förmåga kan enligt MSB innebära att räddningsledningssystemet inte blir delgiven information från andra aktörer.13

Fler aktörer inom samhällsplaneringen måste kunna hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Inom samhällsplaneringen uppmärksammas totalförsvarets behov bl a i den fysiska planeringen hos kommuner och vissa regioner. I avvägningen mellan olika intressen kan totalförsvaret väga tyngre än andra intressen.14 Enligt Försvarsmakten behöver fler aktörer inom samhällsplaneringen ha förmåga att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Eftersom uppgifter om totalförsvarets behov kan omfattas av försvarssekretess behöver berörda myndigheter inom samhällsplaneringen säkerställa att de har förutsättningar, inom hela sin verksamhet, att omhänderta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och delta i säkerhetskänslig verksamhet utifrån kraven i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen.15

Försvarsmakten ska fortlöpande lämna upplysningar till berörda myndigheter om förhållanden i försvarsplaneringen som har betydelse för deras verksamhet.16 Det kan t ex handla om det militära försvarets behov av stöd från det civila försvaret vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Upplysningarna kan innehålla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Säkerhetsskyddsanalys är grunden – även för säkerhetskänslig verksamhet i totalförsvaret

För att en myndighet ska kunna ta emot upp säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter från Försvarsmakten måste myndigheten kunna skydda uppgifterna med säkerhetsskydd. Här finns en koppling till myndigheternas säkerhetsskyddsanalyser. Har Försvarsmakten lämnat, eller aviserat att man kommer lämna, upplysningar måste det tas med i säkerhetsskyddsanalysens inledande verksamhetsbeskrivning så att myndigheten kan analysera behovet av säkerhetsskydd för det efterfrågade stödet (verksamheten) och uppgifterna om stödet (informationen).

Om en verksamhetsutövare har planer eller rutiner för hur en verksamhet ska bedrivas under höjd beredskap kan uppgifterna vara säkerhetsskyddsklassificerade och behöver ges nödvändigt säkerhetsskydd oavsett beredskapsläge. Verksamheten kan också vara beroende av anläggningar, objekt, system eller andra tillgångar som behöver skyddas även i fredstid.4

Risk- och sårbarhetsanalyser och säkerhetsskyddsanalyser kompletterar varandra

Att säkerhetsskyddsanalyser behöver omfatta höjd beredskap har MSB och Försvarsmakten tagit upp i den gemensamma grundsynen för totalförsvarsplanering. Av grundsynen framgår att säkerhetsskyddsanalyser är ett verktyg i processen för att de civila myndigheterna ska kunna möta Försvarsmaktens behov samt att säkerhetsskyddsanalyser måste omfatta perspektivet höjd beredskap.17

Säkerhetspolisen har tagit upp befintliga risk- och sårbarhetsanalyser som ett underlag för säkerhetsskyddsanalys.18 Säkerhetsskyddsanalysarbetet bör så långt som möjligt komplettera, relatera till och utnyttja det arbete som bedrivs med att ta fram andra former av risk- och sårbarhetsanalyser. Det är dock viktigt att vara medveten om de olika regelverkens utgångspunkter. Säkerhetsskyddsanalysen ska fokusera på i huvudsak antagonistiska hot och de delar av verksamheten där de allvarligaste konsekvenserna för nationen kan uppstå om sådana hot förverkligas.19

Risk- och sårbarhetsanalyser samt säkerhetsskyddsanalyser är inte exkluderande utan istället komplementära. I organisationer där arbetsuppgifter om krisberedskap och civilt försvar samt säkerhetsskydd är åtskilda i två delar kan det uppstå friktioner om vilken del som ska analysera verksamheterna. Båda delarna måste samverka så att verksamheter som ingår i krisberedskapen ges rätt förutsättningar samtidigt som de delar som är av betydelse för Sveriges säkerhet ges ett säkerhetsskydd. Det handlar inte om att dela upp verksamheterna sinsemellan – utan om olika aspekter på en viss verksamhet som analyseras flera gånger men utifrån olika syften.

Säkerhetsskyddslagen gäller i alla beredskapsgrader

Det finns inga särskilda bestämmelser om höjd beredskap i säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen eller myndigheternas föreskrifter om säkerhetsskydd. Beredskapslarm eller beslut om att fullmaktslagar20 ska tillämpas innebär inte att säkerhetsskyddslagen upphör att gälla. Om en verksamhet, som ska bedrivas under höjd beredskap, är säkerhetskänslig verksamhet gäller säkerhetsskyddslagstiftningen för verksamheten även under höjd beredskap.

Bestämmelser om förberedelser för höjd beredskap och krig finns i flera författningar. Vissa gäller generellt medan andra endast gäller för vissa verksamheter. Två exempel på det senare är bestämmelser om planering för totalförsvarets behov av elektroniska kommunikationer21 och elberedskap22.

Att det finns särskilda bestämmelser fråntar inte myndigheterna och företagen deras skyldigheter att genomföra säkerhetsskyddsanalys och vidta säkerhetsskyddsåtgärder enligt säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskyddslagen är inte subsidiär i förhållande till lagar om krisberedskap och totalförsvar, t ex elberedskapslagen (1997:288). I elberedskapslagen finns till och med en upplysningsbestämmelse som hänvisar till att det finns bestämmelser om fysisk säkerhet i säkerhetsskyddslagen.23 Anledningen till upplysningen är att elberedskap främst tar sikte på fysiska åtgärder som hänför sig till byggnadskonstruktioner och utrustningar.24

≈ ≈ ≈

Den som underlåter att omhänderta säkerhetsskyddet i totalförsvarsarbetet bidrar till att skada Sveriges säkerhet. Kan denne verkligen antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen?25

/Kim Hakkarainen

I min bok Säkerhetsskydd – En introduktion kan du läsa mer om säkerhetsskydd.

Boken förklarar helheten – från säkerhetsskyddslagen till myndigheternas föreskrifter.

Andra utgåvan av boken är på 433 sidor och innehåller ett hundratal figurer som illustrerar de viktigaste begreppen och förhållandena.

Referenser


  1. 1 § första stycket lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. ↩︎

  2. Författningskommentaren på sidan 297 i (proposition 1996/97:4). ↩︎

  3. Sidan 41 i proposition 2017/18:89. ↩︎

  4. Sidan 7 i Säkerhetspolisens PM Vad är säkerhetskänslig verksamhet? 2024-03-05. ↩︎

  5. 7, 8 och 10 §§ förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. ↩︎

  6. 1 § lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen. ↩︎

  7. 20–22 §§ förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. ↩︎

  8. 23–25 §§ förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. ↩︎

  9. 1 kap 1 § och 2 kap 3–5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). ↩︎

  10. 1 kap 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). ↩︎

  11. Sidan 9 i Säkerhetspolisens vägledning om informationssäkerhet, 2023. ↩︎

  12. Sidan 12 i proposition 2014/15:109. ↩︎

  13. Sidan 3 i Ledning av kommunal räddningstjänst under höjd beredskap publikationsnummer MSB2216, oktober 2022. ↩︎

  14. 3 kap 9–10 §§ miljöbalken. ↩︎

  15. Sidan 41 i bilaga 2 till Försvarsmaktens reviderade underlag inför kommande försvarsbeslut (2023-11-06, FM2023-23092:14). ↩︎

  16. 3 § tredje stycket förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. ↩︎

  17. Sidan 15 i bilaga 1 om gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret (FM2016-13584:3, MSB2016-25). ↩︎

  18. Sidan 6 i Säkerhetspolisens vägledning om säkerhetsskyddsanalys, 2023. ↩︎

  19. Sidan 314 i SOU 2015:25. ↩︎

  20. Fullmaktslagarna är författningar som anges i 13 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. ↩︎

  21. 15 kap Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS 2022:11) och allmänna råd om säkerhet i nät och tjänster. ↩︎

  22. Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter (SvKFS 2013:2) och allmänna råd om elberedskap. Ersätts den 1 april 2024 av Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter (SvKFS 2023:1) om elberedskap. ↩︎

  23. 2 § andra stycket elberedskapslagen (1997:288). ↩︎

  24. Författningskommentaren på sidan 49 i proposition 1996/97:86. ↩︎

  25. 3 kap 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). ↩︎