Vad heter sekretessklassificerad på engelska?

En fd kollega frågade på LinkedIn vad sekretessklassificerad heter på engelska. Företaget han arbetar på kallar all information som inte omfattas av försvarssekretess för Sensitive but unclassified. Även om varje land har sina benämningar och även om det i Sverige saknas en enhetlig terminologi på området borde det finnas en adekvat engelskspråkig benämning för information som omfattas av sekretess, men som inte som ska ges ett säkerhetsskydd.

Vad är då sekretessklassificerad? Det är en benämning som används i Försvarsmakten för uppgifter som

  • omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, men som
  • inte rör rikets säkerhet, och som
  • om den omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (utrikessekretess) inte har klassificerats i någon av nivåerna TOP SECRET, SECRET, CONFIDENTIAL eller RESTRICTED eller motsvarande på andra språk. [1]

Svaret på frågan är att det inte finns någon allmän benämning på engelska som motsvarar sekretessklassificerad och vars betydelse kommer förstås av en mottagare oavsett vilket land mottagaren finns i. En sådan benämning bör därför definieras så att mottagaren, utifrån de regelverk som gäller för mottagaren, förstår vad som avses. Företagets definition av Sensitive but unclassified skulle kunna vara: Sensitive but unclassified information is information that under national regulations or international agreements shall not be subject to special protection, such as protection of national security information.

Nedan följer en kort genomgång av informationsklassificering i några länder. Genomgången visar tydligt att det både finns likheter och skillnader i benämningarna och vilken information ska omfattas av de olika skyddsnivåerna. Hur det ser ut i Sverige är ett ämne för ett eget blogginlägg.

Jämförelse mellan sekretessklassificerade uppgifter i Försvarsmakten och motsvarande benämningar i USA, Kanada, Storbritannien och Australien.

Jämförelse mellan sekretessklassificerade uppgifter i Försvarsmakten och motsvarande benämningar i USA, Kanada, Storbritannien och Australien.

USA

I USA används benämningen Controlled Unclassified Information (CUI) för information som ska omfattas av skydd eller som omfattas av begränsningar i hur informationen får spridas. Classified National Security Information (motsvaras i Sverige av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen och som rör rikets säkerhet, sk hemliga uppgifter enligt 4 § säkerhetsskyddsförordningen) och information som rör kärnvapen ingår inte i CUI.

Tidigare har det hos amerikanska myndigheter funnits över 100 olika benämningar under samlingsbegreppet Sensitive But Unclassified (SBU). Det har dock inte funnits gemensamma regler för klassificering, märkning, skydd, överkorsning mm. De äldre benämningarna ersätts nu över tid med CUI. [2] [3] I USA är det den amerikanska motsvarigheten till Riksarkivet som är huvudansvarig för CUI. [4]

CUI motsvarar sekretessklassificerade uppgifter i Försvarsmakten.

Kanada

Myndigheter i Kanada gör åtskillnad mellan Classified information och Designated information (även kallad Protected information). Classified information motsvarar i Sverige av hemliga uppgifter enligt 4 § säkerhetsskyddsförordningen). Designated information är viss information som enligt lag inte får röjas, t ex vissa personuppgifter eller uppgifter om företag. Protected information delas in i tre nivåer Protected A, Protected B och Protected C efter vilken skada som ett röjande kan orsaka. [5] [6]

Designated information motsvarar sekretessklassificerade uppgifter i Försvarsmakten.

Storbritannien

Myndigheter använder ”Protectively Marked Information” som delas in i någon av nivåerna av TOP SECRET, SECRET, CONFIDENTIAL, RESTRICTED och PROTECT. Indelningen av information som ska märkas är inte strikt indelad i information vars röjande kan skada landet. Ett exempel på RESTRICTED är information vars röjande kan ”orsaka betydande problem för enskilda personer”. Ett annat exempel på information som hör till CONFIDENTIAL-nivån är information vars röjande kan ”skada enskild persons säkerhet eller frihet”. Nivån PROTECT används bl a för information vars röjande kan ”påverka brottsutredningar eller underlättar genomförandet av brott” och information som behöver skyddas med hänsyn till det allmännas upphandlingar eller förhandlingar. [7]

Nivån PROTECT motsvarar sekretessklassificerade uppgifter i Försvarsmakten. Viss information som i Storbritannien klassificeras i nivåer över PROTECT skulle i Försvarsmakten normalt klassificeras som sekretessklassificerade.

Australien

Information hos myndigheter som särskilt behöver skyddas klassificeras i nivåerna TOP SECRET, SECRET, CONFIDENTIAL och PROTECTED. Grunden för att avgöra om information ska placeras i någon av nivåerna är om ett obehörigt röjande av informationen kan orsaka någon form av skada på Australiens nationella säkerheten, den australiska regeringen, kommersiella företag eller allmänheten. Nivåerna är inte endast avsedda för national security information utan även för annan information, bl a kommersiella intressen och allmänhetens förtroende för regeringen. Benämningen unclassified information används för information som inte kräver något särskilt skydd.

Till det australiska klassificeringssystemet hör även markeringar för att begränsa spridning (dissemination limiting markers [DLM]) för t ex information som enligt lagstiftning inte får spridas (t ex vissa personuppgifter). Det finns fem kategorier av av DLM: For Official Use Only (FOUO), Sensitive, Sensitive: Personal, Sensitive: Legal, och Sensitive Cabinet. For Official Use Only (FOUO) får endast användas på unclassified information när ett röjande kan orsaka en begränsad skada på den nationella säkerheten, australiska myndigheter, kommersiella företag eller allmänheten. Som exempel anges svar på anbud vid upphandling. [8]

Nivån PROTECTED och For Official Use Only motsvarar sekretessklassificerade uppgifter i Försvarsmakten.

≈ ≈ ≈

Noter och hänvisningar:

  1. Omskrivning av 1 kap. 3 § 2 Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:1) om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar
  2. Broschyren ”What is CUI? Answers to the Most Frequently Asked Questions”
  3. Amerikanska bestämmelser om CUI finns i Executive Order 13556 ”Controlled Unclassified Information”.
  4. The U.S. National Archives and Records Administration – About Controlled Unclassified Information (CUI)
  5. Government of Canada – Treasury Board Policy Suite – Security Organization and Administration Standard
  6. Guideline for Employees of the Government of Canada: Information Management (IM) Basics
  7. HMG Security Policy Framework April 2012
  8. Information security management guidelines – Australian Government security classification system

/Kim Hakkarainen

Lämna en kommentar

Publicerad i Internationella samarbeten, Offentlighet och sekretess

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *