En nyhet i nya säkerhetsskyddslagen är att den ska skydda information som omfattas av avtal om säkerhetsskydd som Sverige har ingått med andra stater och mellanfolkliga organisationer. Vad betyder det?
Säkerhetskänslig verksamhet består inte endast av verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, utan även av verksamhet som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.1
Sverige har genom avtal åtagit sig att ge säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter från andra stater och mellanfolkliga organisationer ett säkerhetsskydd. Åtagandet är vanligtvis dubbelriktat, genom avtalen binder sig även den andra parten att ge Sveriges säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ett säkerhetsskydd.2 Avtalen ska inte förväxlas med säkerhetsskyddsavtal som verksamhetsutövare i Sverige ingår med leverantörer.3
De internationella säkerhetsskyddsavtalen ingås av regeringen och träder för svensk del normalt i kraft vid undertecknandet. Avtalen är traktat och därför folkrättsligt bindande för Sverige.4 Vissa avtal är begränsade till verksamhet inom försvars- och säkerhetsområdet (t ex avtalen med Australien och Österrike). För hälften av staterna och de mellanfolkliga organisationerna som Sverige har avtal med är avtalen generella. De omfattar både civil och militär verksamhet (t ex avtalen med Frankrike samt de nordiska länderna).5 Sådana kallas generella säkerhetsskyddsavtal (GSA).6
Avtalen publiceras normalt i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) och finns på regeringens webbplats, men är inte helt enkla att hitta. Längre ner finns en unik tabell över de stater och organisationer som Sverige har ingått avtal med och länkar till avtalen.
Den gamla säkerhetsskyddslagen (1996:627) var dysfunktionell för att skydda andra staters uppgifter. Ett krav var att de andra staternas uppgifter skulle röra rikets, alltså Sveriges, säkerhet. Rörde uppgifterna inte rikets säkerhet, var uppgifterna inte hemliga och saknade det starka skydd som Sverige genom avtal överenskommit att ge uppgifterna.7 8 Med den nya säkerhetsskyddslagen är andra staters säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter även säkerhetsskyddsklassificerade i Sverige, även om ett röjande av uppgifterna inte kan medföra skada för Sveriges säkerhet.
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation ska omfattas av ett internationellt säkerhetsskyddsåtagande som Sverige har ingått
med den andra staten eller organisationen, om det inte finns särskilda skäl för att sådana uppgifter ändå kan lämnas.
När Sverige lämnar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter till utlandet måste det finnas ett säkerhetsskyddsavtal med den andra staten eller mellanfolkliga organisationen, annars är inte den mottagande parten pliktig att ge uppgifterna ett säkerhetsskydd. Detsamma gäller för att få lämna säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter till en utländsk leverantör.9 Genom en övergångsbestämmelse behöver 3 kap 9 § säkerhetsskyddsförordningen inte tillämpas förrän den 1 januari 2022.10 Det finns ingen förklaring till vad som avses med särskilda skäl i bestämmelsen.
Stater och mellanfolkliga organisationers regler om säkerhetsskydd har likheter och skillnader. Avtalen är utformade så att parternas säkerhetsskyddsreglering även tillämpas på den andra partens säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter - även om det finns skillnader. I avtalen är klassificering av uppgifter centralt. Normalt finns en jämförelsetabell där parternas säkerhetsskyddsklasser anges och jämförs (se exempel i bilden nedan).11
Avtalen innehåller ofta begränsningar av hur information från en ursprungspart får användas av den mottagande parten. Normalt finns bestämmelser om behörighet, distribution, industrisäkerhet, rutiner vid besök samt åtgärder när uppgifter från den andra parten kan ha röjts för obehöriga.12
I avtalen finns skiftande formuleringar om märkning med säkerhetsskyddsklass på handlingar. En vanlig bestämmelse är att den mottagande parten ska märka en handling från ursprungsparten med den egna nationella säkerhetsskyddsklassen som motsvarar ursprungspartens märkning. Det är vad översättningstabellerna i avtalen finns till för - att förstå vad den andra partens märkning betyder och hur den ska översättas till det egna landets märkning, så att handlingen får det överenskomna säkerhetsskyddet.
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattas av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd ska på motsvarande sätt delas in i säkerhetsskyddsklass, om de inte redan har klassificerats av en annan stat eller en mellanfolklig organisation
.
Uppgifter som ska skyddas enligt avtalen har i regel redan klassificerats av den stat eller mellanfolkliga organisation från vilken uppgifterna kommer. Den gulmarkerade lagtexten ovan betyder att en gjord klassificering ska godtas.13 Om en handling från Tyskland är märkt VS-VERTRAULICH ska den märkas med den svenska säkerhetsskyddsklassen Konfidentiell, och i alla avseenden ges det säkerhetsskydd som gäller för den säkerhetsskyddsklassen.
Normalt anger avtalen att distribution av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter genomförs med diplomatpost eller kurir. Avtalen med Frankrike, Storbritannien, Spanien och Tyskland gör det möjligt att under vissa förutsättningar använda privata kurirföretag för att distribuera uppgifter i säkerhetsskyddsklasserna Konfidentiell och Begränsat hemlig.14
En annan vanlig bestämmelse i avtalen är att den part som har tagit emot en säkerhetsskyddsklassificerad handling inte får ändra ursprungspartens klassificering. För att ändra en redan gjord klassificering måste ursprungsparten ha lämnat ett skriftligt godkännande till den mottagande parten.15
Svenska säkerhetsskyddsklassificerade handlingar ska märkas med säkerhetsskyddsklass på svenska.16 När de skickas till en annan stat eller mellanfolklig organisation ska det dessutom normalt framgå att handlingen är från Sverige.17 Den mottagande parten förstår då vilket säkerhetsskyddsavtal som gäller.
Avtalen innebär i regel att två, eller flera parter, ömsesidigt åtar sig att skydda uppgifter som utbyts mellan parterna. Avtalen medför i sig ingen skyldighet att lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter till den andra parten. Att ett avtal finns betyder inte att en svensk myndighet får lämna alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter till den andra parten. För att uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL ska få lämnas över, måste villkor i 8 kap 3 § OSL först vara uppfyllda.
En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation
, om inte
Huvudregeln i 8 kap 3 § OSL är att sekretess gäller mot en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation. Det finns två undantag, dels när det finns en bestämmelse om utlämnande i lag eller förordning, dels en möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om ett utlämnande av uppgifter. I 1 § förordningen (2010:649) om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter vid samarbete med utländsk myndighet ges Försvarsmakten, FMV och FOI möjlighet att under vissa angivna förutsättningar lämna ut uppgifter som omfattas av försvarssekretess (15 kap 2 § OSL) till en utländsk myndighet. Dock får inte, enligt den bestämmelsen, en uppgift som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet eller som kan ge underlag för utveckling av motmedel mot Sveriges försvarssystem lämnas till en utländsk myndighet.
Med lämna ut avses inte ett utlämnande av allmänna handlingar enligt 2 kap TF. Tvärtom syftar avtalen till att uppgifterna som lämnas till den mottagande parten fortsatt ska omfattas av sekretess med stöd av den mottagande partens nationella lagstiftning.18 I Sverige kommer uppgifterna vanligtvis omfattas av sekretess enligt 15 kap 1 § OSL (utrikessekretessen).19
Tabellen visar de stater och mellanfolkliga organisationer som Sverige har ingått säkerhetsskyddsavtal med. Hänvisningar finns till SÖ där avtalen är publicerade. I tabellen jämförs Sveriges säkerhetsskyddsklasser med de utländska motsvarigheterna.
Tabellen baseras delvis på en förteckning över avtal som finns i MUST årliga sammanställning över bestämmelser och riktlinjer för säkerhetstjänsten (SAMSÄK). SAMSÄK finns numera även på Försvarsmaktens webbplats.20 Tabellen är dock unik. Kombinationen av hänvisningar till avtalen och jämförelsen av säkerhetsskyddsklasser har, vad jag känner till, inte funnits tidigare.
Sverige21 | Kvalificerat hemlig | Hemlig | Konfidentiell | Begränsat hemlig |
---|---|---|---|---|
Australien22 SÖ 1986:13 |
||||
Belgien SÖ 1983:109 |
Très Secret | Secret | Confidentiel | 23 |
Zeer geheim | Geheim | Vertrouwelijk | 23 | |
Brasilien24 | ||||
Bulgarien SÖ 2008:2 |
Cтpoгo ceкретно | Ceкретно | Поверително | За служебно ползване |
Danmark SÖ 2013:1725 |
Yderst hemmeligt | Hemmeligt | Fortroligt | Til tjenestebrug |
Estland SÖ 2002:10 SÖ 2012:22 |
Täiesti salajane | Salajane | Konfidentsiaalne | Piiratud |
ESA26 SÖ 2004:60 |
ESA TOP SECRET | ESA SECRET | ESA CONFIDENTIAL | ESA RESTRICTED |
EU27 28 29 | TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET | SECRET UE/EU SECRET | CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL | RESTREINT UE/EU RESTRICTED |
Finland SÖ 2013:1725 |
Erittäin Salainen | Salainen | Luottamuksellinen | Käyttö Rajoitettu |
Ytterst hemlig | Hemlig | Konfidentiell | Begränsad tillgång | |
Frankrike SÖ 2007:2 |
Très Secret Défense | Secret Défense | Confidentiel Défense | 30 |
Georgien31 | ||||
Island SÖ 2013:1725 |
Algjort Leyndarmal | Leyndarmal | Trunadarmal | Takmarkadur Adgangur |
Italien32 | Segretissimo | Segreto | Riservatissimo | Riservato |
Irland SÖ 2012:23 |
Top Secret | Secret | Confidential | Restricted |
Jugoslavien33 | ||||
Kanada SÖ 1975:11 SÖ 1975:12 |
Top Secret | Secret | Confidential | 34 |
Très Secret | Secret | Confidentiel | 34 | |
Kroatien SÖ 2014:22 |
VRLO TAJNO | TAJNO | POVJERLJIVO | OGRANIČENO |
Lettland SÖ 2002:11 SÖ 2010:31 |
Sevišķi slepeni | Slepeni | Konfidenciāli | Dienesta vajadzībām |
Litauen SÖ 2007:36 |
Visiškai slaptai | Slaptai | Konfidencialiai | Riboto naudojimo |
Luxemburg SÖ 2013:10 |
Très Secret Lux | Secret Lux | Confidentiel Lux | Restreint Lux |
NATO35 | COSMIC TOP SECRET | NATO SECRET | NATO CONFIDENTIAL | NATO RESTRICTED |
Nederländerna SÖ 1985:90 |
STG Zeer geheim | STG Geheim | STG Confidentieel | DEP Vertrouwelijk |
Norge SÖ 2013:1725 |
Strengt Hemmelig | Hemmelig | Konfidensielt | Begrenset |
Polen SÖ 2008:21 |
Ściśle Tajne | Tajne | Poufne | Zastrzeżone |
Portugal SÖ 2001:51 |
Muito Secreto | Secreto | Confidencial | Reservado |
Rumänien SÖ 2008:12 |
Strict secret de importanță deosebită | Strict secret | Secret | Secret de serviciu |
Schweiz SÖ 2004:25 |
36 | GEHEIM | VERTRAULICH | 34 |
36 | SECRET | CONFIDENTIEL | 34 | |
36 | SEGRETO | CONFIDENZIALE | 34 | |
Singapore SÖ 2009:36 |
TOP SECRET | SECRET | CONFIDENTIAL | RESTRICTED |
Slovakien SÖ 2004:5 |
Prísne tajné | Tajné | Dôverné | Vyhradené |
Slovenien SÖ 2013:2 |
Strogo tajno | Tajno | Zaupno | Interno |
Spanien SÖ 2006:18 |
Secreto | Reservado | Confidencial | Difusión Limitada |
Storbritannien och Nordirland37 SÖ 2007:66 |
UK TOP SECRET | UK SECRET | UK OFFICIAL - SENSITIVE | |
Sydafrika SÖ 2000:71 |
Top Secret | Secret | Confidential | Restricted |
Sydkorea SÖ 2009:24 |
36 | 군사 Ⅱ급 비밀/SECRET | 군사 Ⅱ급 비밀/CONFIDENTIAL | 군사대외비 /DAE WOI BI |
Tjeckien SÖ 2010:20 |
Přísně tajné | Tajné | Důvěrné | Vyhrazené |
Tyskland SÖ 2016:5 |
Streng geheim | Geheim | VS – Vertraulich | VS - Nur für den Dienstgebrauch |
Ungern38 | Szigorúan titkos | Titkos | Bizalmas | Korlátozott terjesztésű |
USA SÖ 1981:80 SÖ 2004:8 |
Top Secret | Secret | Confidential | 34 |
Österrike SÖ 1996:6 |
Streng Geheim | Geheim | Vertraulich | Eingeschränkt |
Inga garantier lämnas för tabellens riktighet. Jag har ansträngt mig för att den och fotnoterna ska vara kompletta och korrekta vid publiceringen.
För 17 av 39 stater och mellanfolkliga organisationer i tabellen finns generellt säkerhetsskyddsavtal. För ytterligare 17 är avtalen begränsade att gälla inom försvarsområdet. I fem fall är det okänt om avtalen är begränsade till försvarsområdet eller inte.
2013 började jag den här bloggen med ett inlägg om informationsklassificering i internationellt samarbete. Anledningen var frågor i en debattartikel i Expressen om hur en myndighet hade kunnat märka handlingar från ett annat land med ”secret”. Det är därför passande att återvända till ämnet i bloggens omstart.
Internationella säkerhetsskyddsavtal har funnits i decennier under 1900-talet, men inte förrän 2019 fick de en plats i svensk rätt. Okunskapen är fortfarande stor.
/Kim Hakkarainen
2020-07-06: Korrigerat texten att Sveriges avtal med Irland skulle vara ett GSA, avtalet med Irland rör endast försvarsområdet. Korrigerat texten om omfattningen av generella säkerhetsskyddsavtal från ”många fall” till ”För hälften av staterna och mellanfolkliga organisationerna som Sverige har avtal med är avtalen generella”.
2020-06-28: Fotnot29 införd om ändringar i jämförelsetabell för säkerhetsskyddsklasser i Rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2013/488/EU). Ändringen omfattade bl a Sveriges säkerhetsskyddsklasser.
1 kap 1 § första stycket säkerhetsskyddslagen (2018:585). ↩︎
Krav på säkerhetsskyddsavtal vid upphandlingar och affärsavtal finns i 2 kap 6 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). Se även Säkerhetspolisens webbsida och vägledning (PDF). ↩︎
Sidan 174 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎
Sidan 168 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎
Sidorna 170-171 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎
Försvarsmakten tog 2010 därför fram bestämmelser för att skydda det som kallades utrikesklassificerade uppgifter. Begreppet och skyddet reglerades först i Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:1) om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar (PDF). 2015 omarbetades den till Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2015:1) om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar (PDF). Utrikesklassificerade uppgifter uppgifter är sedan den 1 april 2019 säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Begreppet utrikesklassificerade uppgifter ska därför inte längre användas i Försvarsmakten. ↩︎
3 kap 9 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎
Punkten 6 i övergångsbestämmelser till säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎
Sidorna 173-174 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎
Sidorna 173-174 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎
Artikel 7.3 i SÖ 2007:2, artikel 8.2 i SÖ 2006:18, artikel 8.2 i SÖ 2007:66 och artikel 8.2 i SÖ 2016:5. ↩︎
Nyligen uppmärksammat av regeringen på sidorna 27-28 i lagrådsremissen om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (PDF). ↩︎
3 kap 7 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎
Sidan 170 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎
Sidorna 2-4 i Sammanställning över bestämmelser och riktlinjer för säkerhetstjänsten (SAMSÄK) 2020 (FM2019-23463:1) (PDF). ↩︎
Sveriges säkerhetsskyddsklasser definieras i 2 kap 5 § säkerhetsskyddslagen (2018:585): ↩︎
Jämförelsetabell över säkerhetsskyddsklasser saknas i avtalet. Motsvarande australisk klassificering delas in TOP SECRET, SECRET och PROTECTED. Information saknas om hur PROTECTED ska jämföras med Sveriges säkerhetsskyddsklasser. ↩︎
Motsvarighet till Sveriges säkerhetsskyddsklass begränsat hemlig saknas. Se även belgiska NSA information om klassificering på engelska, holländska och franska. ↩︎
Trätt i kraft 2019-10-11 men är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎
SÖ 2013:17 är ett generellt säkerhetsskyddsavtal (GSA) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om ömsesidigt skydd och utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. ↩︎
Jämförelsetabell över säkerhetsskyddsklasser saknas i avtalet. ESA klassificering är hämtad från sidan 14 i Security Regulations of the European Space Agency (ESA/REG/004, 2012-01-18) (PDF). ↩︎
Avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse. Trätt i kraft 2015-12-01. (PDF). ↩︎
Bilaga i avtalet27 mellan Europeiska unionens medlemsstater med jämförelsetabell för medlemsstaternas säkerhetsskyddsklasser (PDF). ↩︎
Rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2013/488/EU) innehåller en jämförelsetabell för säkerhetsskyddsklasser. December 2019 ändrades tabellen med bl a Sveriges säkerhetsskyddsklasser (PDF). ↩︎
Motsvarighet till Sveriges säkerhetsskyddsklass begränsat hemlig saknas. Se även sidan 9 i den engelska översättningen av direktiv om skydd av nationell försvarssekretess (PDF). ↩︎
Signerades 2014-11-12 men har ännu inte trätt i kraft. ↩︎
Är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎
Genom SÖ 2002:18 gäller avtalet med Bosnien och Hercegovina. Genom SÖ 2003:17 gäller avtalet med Serbien. Det ursprungliga avtalet är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎
Motsvarighet till Sveriges säkerhetsskyddsklass begränsat hemlig saknas. ↩︎
Består dels av ett säkerhetsskyddsavtal med NATO (1994-09-06) och dels Administrative Arrangement for the Handling and Protection of NATO Classified Information Provided to Sweden (2012-06-14). Inte publicerade i SÖ på regeringens webbplats ↩︎
Kvalificerat hemlig ingår inte i säkerhetsskyddsavtalet. ↩︎
Sidorna 4, 7-8 och 12 i Government Security Classifications (Version 1.1, maj 2018) (PDF). Se även sidan 4 i bilaga med jämförelsetabell för medlemsstaternas säkerhetsskyddsklasser (PDF). ↩︎
Trätt i kraft 2018-10-01 men är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎