Sveriges internationella säkerhets­skydds­avtal

En nyhet i nya säker­hets­skydds­lagen är att den ska skydda in­form­at­ion som om­fattas av avtal om säker­hets­skydd som Sverige har ingått med andra stater och mellan­folk­liga organ­isat­ioner. Vad betyder det?

Säkerhetskänslig verksamhet × 2

Säkerhetskänslig verksamhet består inte endast av verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, utan även av verksamhet som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.1

graph TD; skvht[Säkerhetskänslig
verksamhet] --> svs[Verksamhet som är
av betydelse för
Sveriges säkerhet] skvht[Säkerhetskänslig
verksamhet] --> sva[Verksamhet som omfattas
av ett för Sverige
förpliktande internationellt
åtagande om säkerhetsskydd] style sva stroke:#2e3440,stroke-width:4px

Sverige har genom avtal åtagit sig att ge säkerhets­skydds­klassificerade uppgifter från andra stater och mellanfolkliga organisationer ett säkerhetsskydd. Åtagandet är vanligtvis dubbelriktat, genom avtalen binder sig även den andra parten att ge Sveriges säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter ett säkerhets­skydd.2 Avtalen ska inte förväxlas med säkerhetsskydds­avtal som verksamhets­utövare i Sverige ingår med leverantörer.3

De internationella säkerhetsskyddsavtalen ingås av regeringen och träder för svensk del normalt i kraft vid under­tecknandet. Avtalen är traktat och därför folkrättsligt bindande för Sverige.4 Vissa avtal är begränsade till verksamhet inom försvars- och säkerhetsområdet (t ex avtalen med Australien och Österrike). För hälften av staterna och de mellanfolkliga organisationerna som Sverige har avtal med är avtalen generella. De omfattar både civil och militär verksamhet (t ex avtalen med Frankrike samt de nordiska länderna).5 Sådana kallas generella säkerhets­skydds­avtal (GSA).6

Avtalen publiceras normalt i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) och finns på regeringens webbplats, men är inte helt enkla att hitta. Längre ner finns en unik tabell över de stater och organisationer som Sverige har ingått avtal med och länkar till avtalen.

Den gamla säkerhetsskyddslagen (1996:627) var dysfunktionell för att skydda andra staters uppgifter. Ett krav var att de andra staternas uppgifter skulle röra rikets, alltså Sveriges, säkerhet. Rörde uppgifterna inte rikets säkerhet, var uppgifterna inte hemliga och saknade det starka skydd som Sverige genom avtal överenskommit att ge uppgifterna.7 8 Med den nya säkerhets­skydds­lagen är andra staters säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter även säkerhets­skydds­klassific­erade i Sverige, även om ett röjande av uppgifterna inte kan medföra skada för Sveriges säkerhet.

Säkerhetsskyddsavtal måste finnas från 2022

När Sverige lämnar säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter till utlandet måste det finnas ett säkerhets­skydds­avtal med den andra staten eller mellan­folkliga organisationen, annars är inte den mottagande parten pliktig att ge uppgifterna ett säkerhetss­kydd. Detsamma gäller för att få lämna säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter till en utländsk leverantör.9 Genom en övergångs­bestämmelse behöver 3 kap 9 § säkerhetsskydds­förordningen inte tillämpas förrän den 1 januari 2022.10 Det finns ingen förklaring till vad som avses med särskilda skäl i bestämmelsen.

Vad står det i avtalen?

Stater och mellanfolkliga organisationers regler om säkerhets­skydd har likheter och skillnader. Avtalen är utformade så att parternas säkerhets­skydds­reglering även tillämpas på den andra partens säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter - även om det finns skillnader. I avtalen är klassificering av uppgifter centralt. Normalt finns en jämförelse­tabell där parternas säkerhets­skydds­klasser anges och jämförs (se exempel i bilden nedan).11

Utdrag ur GSA med Tyskland (SÖ 2016:5). I jämförelsetabellen anges de äldre informationssäkerhetsklasserna som användes i försvarssektorn. Då avtalet kom till före den nya säkerhetsskyddslagen finns inte säkerhetsskyddsklasserna i 2 kap 5 § säkerhetsskyddslagen med.

Avtalen innehåller ofta begränsningar av hur information från en ursprungs­part får användas av den mottagande parten. Normalt finns bestämmelser om behörighet, distribution, industrisäkerhet, rutiner vid besök samt åtgärder när uppgifter från den andra parten kan ha röjts för obehöriga.12

Hantering av säkerhets­skydds­klassific­erade handlingar mellan parter i ett avtal

I avtalen finns skiftande formuleringar om märkning med säkerhets­skydds­klass på handlingar. En vanlig bestämmelse är att den mottagande parten ska märka en handling från ursprungs­parten med den egna nationella säkerhets­skydds­klassen som motsvarar ursprungs­partens märkning. Det är vad översättnings­tabellerna i avtalen finns till för - att förstå vad den andra partens märkning betyder och hur den ska översättas till det egna landets märkning, så att handlingen får det överens­komna säkerhets­skyddet.

Uppgifter som ska skyddas enligt avtalen har i regel redan klassificerats av den stat eller mellan­folkliga organisation från vilken uppgifterna kommer. Den gulmarkerade lagtexten ovan betyder att en gjord klassificering ska godtas.13 Om en handling från Tyskland är märkt VS-VERTRAULICH ska den märkas med den svenska säkerhets­skydds­klassen Konfidentiell, och i alla avseenden ges det säkerhets­skydd som gäller för den säkerhets­skydds­klassen.

Normalt anger avtalen att distribution av säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter genomförs med diplomatpost eller kurir. Avtalen med Frankrike, Storbritannien, Spanien och Tyskland gör det möjligt att under vissa förutsättningar använda privata kurirföretag för att distribuera uppgifter i säkerhets­skydds­klasserna Konfidentiell och Begränsat hemlig.14

En annan vanlig bestämmelse i avtalen är att den part som har tagit emot en säkerhets­skydds­klassific­erad handling inte får ändra ursprungs­partens klassificering. För att ändra en redan gjord klassificering måste ursprungs­parten ha lämnat ett skriftligt godkännande till den mottagande parten.15

Svenska säkerhets­skydds­klassific­erade handlingar ska märkas med säkerhets­skydds­klass på svenska.16 När de skickas till en annan stat eller mellan­folklig organisation ska det dessutom normalt framgå att handlingen är från Sverige.17 Den mottagande parten förstår då vilket säkerhets­skydds­avtal som gäller.

Avtal betyder inte att alla uppgifter får delges

Avtalen innebär i regel att två, eller flera parter, ömsesidigt åtar sig att skydda uppgifter som utbyts mellan parterna. Avtalen medför i sig ingen skyldighet att lämna ut säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter till den andra parten. Att ett avtal finns betyder inte att en svensk myndighet får lämna alla säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter till den andra parten. För att uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL ska få lämnas över, måste villkor i 8 kap 3 § OSL först vara uppfyllda.

Huvudregeln i 8 kap 3 § OSL är att sekretess gäller mot en utländsk myndighet eller en mellan­folklig organisation. Det finns två undantag, dels när det finns en bestämmelse om utlämnande i lag eller förordning, dels en möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om ett utlämnande av uppgifter. I 1 § förordningen (2010:649) om utlämnande av sekretess­belagda uppgifter vid samarbete med utländsk myndighet ges Försvarsmakten, FMV och FOI möjlighet att under vissa angivna förutsättningar lämna ut uppgifter som omfattas av försvars­sekretess (15 kap 2 § OSL) till en utländsk myndighet. Dock får inte, enligt den bestämmelsen, en uppgift som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet eller som kan ge underlag för utveckling av motmedel mot Sveriges försvarssystem lämnas till en utländsk myndighet.

Med lämna ut avses inte ett utlämnande av allmänna handlingar enligt 2 kap TF. Tvärtom syftar avtalen till att uppgifterna som lämnas till den mottagande parten fortsatt ska omfattas av sekretess med stöd av den mottagande partens nationella lagstiftning.18 I Sverige kommer uppgifterna vanligtvis omfattas av sekretess enligt 15 kap 1 § OSL (utrikessekretessen).19

Sveriges säkerhets­skydds­avtal med andra stater och mellan­folkliga organisationer och deras säkerhets­skydds­klasser

Tabellen visar de stater och mellanfolkliga organisationer som Sverige har ingått säkerhets­skydds­avtal med. Hänvisningar finns till SÖ där avtalen är publicerade. I tabellen jämförs Sveriges säkerhets­skydds­klasser med de utländska motsvarig­heterna.

Tabellen baseras delvis på en förteckning över avtal som finns i MUST årliga samman­ställning över bestämmelser och riktlinjer för säkerhets­tjänsten (SAMSÄK). SAMSÄK finns numera även på Försvars­maktens webbplats.20 Tabellen är dock unik. Kombinationen av hänvisningar till avtalen och jämförelsen av säkerhets­skydds­klasser har, vad jag känner till, inte funnits tidigare.

Sverige21 Kvalificerat hemlig Hemlig Konfidentiell Begränsat hemlig
Australien22
SÖ 1986:13
Belgien
SÖ 1983:109
Très Secret Secret Confidentiel 23
Zeer geheim Geheim Vertrouwelijk 23
Brasilien24
Bulgarien
SÖ 2008:2
Cтpoгo ceкретно Ceкретно Поверително За служебно ползване
Danmark
SÖ 2013:1725
Yderst hemmeligt Hemmeligt Fortroligt Til tjenestebrug
Estland
SÖ 2002:10
SÖ 2012:22
Täiesti salajane Salajane Konfidentsiaalne Piiratud
ESA26
SÖ 2004:60
ESA TOP SECRET ESA SECRET ESA CONFIDENTIAL ESA RESTRICTED
EU27 28 29 TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET SECRET UE/EU SECRET CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL RESTREINT UE/EU RESTRICTED
Finland
SÖ 2013:1725
Erittäin Salainen Salainen Luottamuksellinen Käyttö Rajoitettu
Ytterst hemlig Hemlig Konfidentiell Begränsad tillgång
Frankrike
SÖ 2007:2
Très Secret Défense Secret Défense Confidentiel Défense 30
Georgien31
Island
SÖ 2013:1725
Algjort Leyndarmal Leyndarmal Trunadarmal Takmarkadur Adgangur
Italien32 Segretissimo Segreto Riservatissimo Riservato
Irland
SÖ 2012:23
Top Secret Secret Confidential Restricted
Jugoslavien33
Kanada
SÖ 1975:11
SÖ 1975:12
Top Secret Secret Confidential 34
Très Secret Secret Confidentiel 34
Kroatien
SÖ 2014:22
VRLO TAJNO TAJNO POVJERLJIVO OGRANIČENO
Lettland
SÖ 2002:11
SÖ 2010:31
Sevišķi slepeni Slepeni Konfidenciāli Dienesta vajadzībām
Litauen
SÖ 2007:36
Visiškai slaptai Slaptai Konfidencialiai Riboto naudojimo
Luxemburg
SÖ 2013:10
Très Secret Lux Secret Lux Confidentiel Lux Restreint Lux
NATO35 COSMIC TOP SECRET NATO SECRET NATO CONFIDENTIAL NATO RESTRICTED
Nederländerna
SÖ 1985:90
STG Zeer geheim STG Geheim STG Confidentieel DEP Vertrouwelijk
Norge
SÖ 2013:1725
Strengt Hemmelig Hemmelig Konfidensielt Begrenset
Polen
SÖ 2008:21
Ściśle Tajne Tajne Poufne Zastrzeżone
Portugal
SÖ 2001:51
Muito Secreto Secreto Confidencial Reservado
Rumänien
SÖ 2008:12
Strict secret de importanță deosebită Strict secret Secret Secret de serviciu
Schweiz
SÖ 2004:25
36 GEHEIM VERTRAULICH 34
36 SECRET CONFIDENTIEL 34
36 SEGRETO CONFIDENZIALE 34
Singapore
SÖ 2009:36
TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED
Slovakien
SÖ 2004:5
Prísne tajné Tajné Dôverné Vyhradené
Slovenien
SÖ 2013:2
Strogo tajno Tajno Zaupno Interno
Spanien
SÖ 2006:18
Secreto Reservado Confidencial Difusión Limitada
Storbritannien och Nordirland37
SÖ 2007:66
UK TOP SECRET UK SECRET UK OFFICIAL - SENSITIVE
Sydafrika
SÖ 2000:71
Top Secret Secret Confidential Restricted
Sydkorea
SÖ 2009:24
36 군사 Ⅱ급 비밀/SECRET 군사 Ⅱ급 비밀/CONFIDENTIAL 군사대외비 /DAE WOI BI
Tjeckien
SÖ 2010:20
Přísně tajné Tajné Důvěrné Vyhrazené
Tyskland
SÖ 2016:5
Streng geheim Geheim VS – Vertraulich VS - Nur für den Dienstgebrauch
Ungern38 Szigorúan titkos Titkos Bizalmas Korlátozott terjesztésű
USA
SÖ 1981:80
SÖ 2004:8
Top Secret Secret Confidential 34
Österrike
SÖ 1996:6
Streng Geheim Geheim Vertraulich Eingeschränkt

Inga garantier lämnas för tabellens riktighet. Jag har ansträngt mig för att den och fotnoterna ska vara kompletta och korrekta vid publiceringen.

För 17 av 39 stater och mellan­folkliga organisationer i tabellen finns generellt säkerhets­skydds­avtal. För ytterligare 17 är avtalen begränsade att gälla inom försvars­området. I fem fall är det okänt om avtalen är begränsade till försvars­området eller inte.

≈ ≈ ≈

2013 började jag den här bloggen med ett inlägg om informationsklassificering i internationellt samarbete. Anledningen var frågor i en debattartikel i Expressen om hur en myndighet hade kunnat märka handlingar från ett annat land med ”secret”. Det är därför passande att återvända till ämnet i bloggens omstart.

Internationella säkerhets­skydds­avtal har funnits i decennier under 1900-talet, men inte förrän 2019 fick de en plats i svensk rätt. Okunskapen är fortfarande stor.

/Kim Hakkarainen


Uppdateringar

2020-07-06: Korrigerat texten att Sveriges avtal med Irland skulle vara ett GSA, avtalet med Irland rör endast försvarsområdet. Korrigerat texten om omfattningen av generella säkerhetsskyddsavtal från ”många fall” till ”För hälften av staterna och mellanfolkliga organisationerna som Sverige har avtal med är avtalen generella”.

2020-06-28: Fotnot29 införd om ändringar i jämförelsetabell för säkerhets­skydds­klasser i Rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhets­bestämmelser för skydd av säkerhets­skydds­klassificerade EU-uppgifter (2013/488/EU). Ändringen omfattade bl a Sveriges säkerhets­skydds­klasser.


  1. 1 kap 1 § första stycket säkerhetsskyddslagen (2018:585). ↩︎

  2. Sidan 134 i regeringens proposition 2017/18:89 (PDF). ↩︎

  3. Krav på säkerhetsskyddsavtal vid upphandlingar och affärsavtal finns i 2 kap 6 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). Se även Säkerhetspolisens webbsida och vägledning (PDF). ↩︎

  4. Sidan 174 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎

  5. Sidan 113 i regeringens proposition 2017/18:89 (PDF). ↩︎

  6. Sidan 168 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎

  7. Sidorna 170-171 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎

  8. Försvarsmakten tog 2010 därför fram bestämmelser för att skydda det som kallades utrikesklassificerade uppgifter. Begreppet och skyddet reglerades först i Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:1) om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar (PDF). 2015 omarbetades den till Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2015:1) om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar (PDF). Utrikesklassificerade uppgifter uppgifter är sedan den 1 april 2019 säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Begreppet utrikesklassificerade uppgifter ska därför inte längre användas i Försvarsmakten. ↩︎

  9. 3 kap 9 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎

  10. Punkten 6 i övergångsbestämmelser till säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎

  11. Sidorna 173-174 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎

  12. Sidorna 173-174 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎

  13. Sidan 140 i regeringens proposition 2017/18:89 (PDF). ↩︎

  14. Artikel 7.3 i SÖ 2007:2, artikel 8.2 i SÖ 2006:18, artikel 8.2 i SÖ 2007:66 och artikel 8.2 i SÖ 2016:5. ↩︎

  15. Nyligen uppmärksammat av regeringen på sidorna 27-28 i lagrådsremissen om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (PDF). ↩︎

  16. Sidan 64 i regeringens proposition 2017/18:89 (PDF). ↩︎

  17. 3 kap 7 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). ↩︎

  18. Sidan 170 i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) (PDF). ↩︎

  19. Sidan 52 i regeringens proposition 2017/18:89 (PDF). ↩︎

  20. Sidorna 2-4 i Sammanställning över bestämmelser och riktlinjer för säkerhetstjänsten (SAMSÄK) 2020 (FM2019-23463:1) (PDF). ↩︎

  21. Sveriges säkerhetsskyddsklasser definieras i 2 kap 5 § säkerhetsskyddslagen (2018:585): ↩︎

  22. Jämförelsetabell över säkerhets­skydds­klasser saknas i avtalet. Motsvarande australisk klassificering delas in TOP SECRET, SECRET och PROTECTED. Information saknas om hur PROTECTED ska jämföras med Sveriges säkerhetsskyddsklasser. ↩︎

  23. Motsvarighet till Sveriges säkerhets­skydds­klass begränsat hemlig saknas. Se även belgiska NSA information om klassificering på engelska, holländska och franska. ↩︎

  24. Trätt i kraft 2019-10-11 men är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎

  25. SÖ 2013:17 är ett generellt säkerhets­skydds­avtal (GSA) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om ömsesidigt skydd och utbyte av säkerhets­skydds­klassific­erade uppgifter. ↩︎

  26. Jämförelsetabell över säkerhets­skydds­klasser saknas i avtalet. ESA klassificering är hämtad från sidan 14 i Security Regulations of the European Space Agency (ESA/REG/004, 2012-01-18) (PDF). ↩︎

  27. Avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhets­skyddsklassific­erade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse. Trätt i kraft 2015-12-01. (PDF). ↩︎

  28. Bilaga i avtalet27 mellan Europeiska unionens medlemsstater med jämförelsetabell för medlems­staternas säkerhets­skydds­klasser (PDF). ↩︎

  29. Rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2013/488/EU) innehåller en jämförelsetabell för säkerhetsskyddsklasser. December 2019 ändrades tabellen med bl a Sveriges säkerhetsskyddsklasser (PDF). ↩︎

  30. Motsvarighet till Sveriges säkerhets­skydds­klass begränsat hemlig saknas. Se även sidan 9 i den engelska över­sättningen av direktiv om skydd av nationell försvars­sekretess (PDF). ↩︎

  31. Signerades 2014-11-12 men har ännu inte trätt i kraft. ↩︎

  32. Är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎

  33. Genom SÖ 2002:18 gäller avtalet med Bosnien och Hercegovina. Genom SÖ 2003:17 gäller avtalet med Serbien. Det ursprungliga avtalet är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎

  34. Motsvarighet till Sveriges säkerhetsskyddsklass begränsat hemlig saknas. ↩︎

  35. Består dels av ett säkerhets­skydds­avtal med NATO (1994-09-06) och dels Administrative Arrangement for the Handling and Protection of NATO Classified Information Provided to Sweden (2012-06-14). Inte publicerade i SÖ på regeringens webbplats ↩︎

  36. Kvalificerat hemlig ingår inte i säkerhetsskyddsavtalet. ↩︎

  37. Sidorna 4, 7-8 och 12 i Government Security Classifications (Version 1.1, maj 2018) (PDF). Se även sidan 4 i bilaga med jämförelsetabell för medlemsstaternas säkerhetsskyddsklasser (PDF). ↩︎

  38. Trätt i kraft 2018-10-01 men är inte publicerad i SÖ på regeringens webbplats. ↩︎